Om jag satt i SOFTs styrelse

Om jag skulle sitta i styrelsen för Svenska Orienteringsförbundet skulle jag tänka så här:
 
Jag anser inte att SOFT-styrelsen ska arbete utifrån sin egen övertygelse utan efter vad orienteringssverige vill, vilket faktiskt kan gå mot ens egen åsikt. Här krävs alltså ett annat sätt att arbeta. Den egna personliga åsikten om ditten och datten blir underordnad.
 
Jag anser att frågan om hur svensk orientering ska utvecklas inte vara en fråga som relevant på ett individuellt plan: i en "vanlig" styrelse är det oftast klubbens mest engagerade medlemmar som sitter, och de kommer naturligtvis också styra och leda arbetet. Att sitta i styrelsen för SOFT är helt annorlunda, då det finns många minst lika engagerade i klubbar och distrikt. Styrelsen måste använda sina öron väldigt mycket för att fånga upp vad rörelsen vill, och sedan prioritera och fördela arbetet. Man ska alltså jobba utifrån den verksamhetsplan som bestäms via FM, och då kan personliga åsikter vara till last. Detta är en svaghet hos mig, jag har många åsikter och en stark vilja. Detta bygger på att verksamhetsplanen ska vara mycket väl genomarbetad och delvis redan förankrad innan årsmötet.
 

Vad gäller utvecklingen av idrotten ska vi komma ihåg att något som är 100 år gammalt är oerhört utvecklad i den form den är nu. En utveckling kan endast ske i det lilla, men förändringar kan givetvis göras, och görs, och det är att dessa förändringar görs åt rätt håll som är svårt. Val måste göras, de görs hela tiden. Men vad är rätt? Man kan inte se alla konsekvenser i valögonblicket. Vi har dessutom olika åsikter här, så det gäller att kompromissa.

 

Jag anser att man måste jobba mycket med med öron, det kan vara enkäter, undersökningar, föreningsledarträffar eller andra sätt för att fånga upp vad som bubblar bland de aktiva.

Vidare anser jag att en större öppenhet måste till vad gäller inte bara styrelsens arbete utan även kansliets. Lägg ut så mycket som möjligt på nätet, till exempel mycket mer information om ekonomi (hur mycket kostar saker, varifrån kommer största pengarna, vad blev dyrare än tänkt etc) så att alla själva kan kontrollera att styrelsen jobbar enligt verksamhetsplanen och budgeten eller vilka avsteg som gjorts och på vilka grunder.

Jobba på hur upphandlingar sker, till exempel måste krav specificeras jag menar inte att styrelsen ska göra det, men kräva att det görs, av arbetsgrupp eller kansliet. Sträva efter att ha öppna anbudsförfaranden.

Mycket av styrelsejobbet eller ledningen av orienteringssverige handlar ju om att förvalta all bra verksamhet som redan finns, och förvaltning upplevs ju lite trist av många. Att bygga nytt är alltid häftigare än att reparera så att säga. Man ska alltså göra det självklara, utan krusiduller och fina ord, vilket väl i korta ordalag idag handlar om ungefär nåt sånt här, utan rangordning:

 

* Landslag
* Kartor
* Central tävlingsplanering för att undvika krockar
* SM
* Regler
* Hemsida (eg ska det heta "informationskanal(er)")
* IT-stöd
* Utbildningsmaterial
* Skolstöd
* Markfrågor
* Central sponsring
* Styra O-ringen
* ...?

 

Man kan ju exv ifrågasätta varför SOFT ska sälja Eventor till andra länder och skärmar till klubbar, kan inte nån annan göra det bättre? Jag vet själv för lite om det men såna saker är inte självklara för mig att det ingår i SOFTs "basåtagande". Jag har läst nuvarande verksamhetsplan och i den ser inte jag en enda rad om IT-systemen konstigt nog. Skogssport nämnde jag exv inte, behövs den? 

 

Så hur göra deta då? Lösa tankar:

- Formulera den nivå som vi (alla medlemmar i SOFT, dvs klubbarna) vill ha på verksamheten, vad ska ingå
- Prioritera denna lista
- Budgetera för detta, se om vi har ett underskott
- Sätt upp mål att nå mer pengar: genom ökat antal personer, ökade skatter, mer sponsring/bidrag eller genom att effektivisera utgifter
- Sträva mot att ha en "livskraftig stam" orienterare så att det kommer fortsätta finnas ledare, arrangörer, styrelsemedlemmar, och i andra hand, se till att vi har ett bra regelverk, kartfrågan mycket central, utbildningar, tävlingsplanering som funkar, väldefinierade nödvändiga IT-system (men ej de "onödiga"), ett landslag som måste bära mycket av sina egna kostnader då de inte ger så mycket till resten av orienteringen enligt mig.

 

Jag säger kring arrangemang som jag ju har störst erfarenhet av, att man ska lägga en bra bana på en bra karta i ett bra område! Vi vill ju främst tävla orientering. (Vill vi? Jag chansar, men vet vi det?) Överfört på SOFT-nivå blir det viktigt att SOFT ser till att vi har arrangörer, nu och i framtiden, handlar alltså om rekrytera och behålla ledare (och deltagare!), utbildning för att lägga banor och kontrollanter (som coachar), tillräcklig tävlingsplanering. Vidare behövs Regler, Kontroller av kartor, Utbildningar för kartritning, Stöd (IT eller annan form av kartstöd). Och vad gäller terräng, markfrågor oerhört viktiga, ta fram principer/policys.

 

Det gäller som sagt att verksamhetsplanen är väl genomarbetad så att den matchar väl det som klubbarna/distriktsförbunden vill ska ske, de ska se transparent på budgeten så de inser vari begränsningar kan ligga ekonomiskt. Jag vill att det blir tydligt vilka prioriteringar vi gör inom idrotten. Jag vill följa upp kansliet så att även de jobbar enligt denna verksamhetsplan. Det gäller att delegera så mycket jobb som möjligt till distrikt, klubbar, tillfälliga arbetsgrupper, engagerade personer och våga göra det. Jobba för att tydliggöra att vi inte "vill bli fler" utan "hur många måste vi vara för att klara av de mål vi vill uppnå". Tydliggör varför vi gör olika saker, i princip enkelt, detta gör vi för Orienteringens skull, eller detta gör vi för att tjäna pengar.

 

Men jag har ju egentligen inte tid att sitta i styrelsen, men principen "Vill du få nåt utfört, fråga en upptagen" gäller väl som vanligt samt "det du inte har tid med idag har du aldrig tid med" (man väljer genom prioriteringar).


SOFT-styrelsens argument för att lägga ner Ultralång-SM är tunna

SOFT-styrelsen föreslår inför Förbundsmötet 2016 att UL-SM ska läggas ner 2019 (tror jag). Jag tycker de argument som används är för svaga och man blandar också in andra saker i samma motion. 
 
Styrelsen föreslår förbundsmötet besluta: 
1. att SM Ultra inte ska arrangeras från och med år 2018 
2. att avvakta IOF förslag till nytt VM-program innan ev ny/a disciplin/er instiftas som svenskt mästerskap 
3. att se över det nationella programmet avseende SM för senior och juniorklasser samt även USM
 
Jag vill då säga att: 
1. Handlar om UL-SM men är obegriplig, "Inte från och med", vad gäller 2018 alltså? Arrangera eller inte?
2. Handlar EJ om UL-SM, eftersom man i förslaget tycker att man ska se på nya sprintdiscipliner innan man avgör om ny sprint ska in på SM-programmet, borde man ju också invänta och se om vilken ny distans som ska in på Skog-VM.
3. Vad har det med UL-SM att göra?
 
Vidare säger man att att argumenten för dessa tre punkter ovan är flera men de kan sammanfattas i tre punkter; 
a• dels att deltagarantalet sjunkit (hänvisas till bifogad tabell)
b• dels att ekonomin i samband med sämre deltagarantal avsevärt försämrats (visas ej mer än så, redovisar ej eventuell prisökning eller runt-om-arrangemang)
c• dels att det internationella och även det nationella tävlingsprogrammet är så intensivt att det inte finns plats för den här typen av tävlingar (om det är för trångt är det väl självklart att nåt måste bort, men inte vad som måste bort)
 
a) Ja, sjunker, så kan man se det. Men varför bara data från 1999? Viktigt se om det var ES/SL som (tillfälligt?) drog upp tävlingen? Nå, vi kan nog konstatera att det sjunker, men varför?
 
Jag har ej hittat siffrorna på deltagarantalet före 1999. Men tänk om de ligger på nivån 320 deltagare. Då kanske elitserien drog upp det till snudd på det dubbla. I så fall är inte minskningen "katastrofal" utan "bara" ca 30% från "normalläget". Och jämför man det med övrigt tävlande så är det kanske bara det förväntade?
 
För Elitserien startade 2000, ULSM ingick då och många deltog, man ser ett skutt upp i siffrorna. Från och med 2003 har också VM arrangerats varje år vilket borde kunna märkas på ett UL-SM då det är en mängd extra läger, uttagningstävlingar som kräver fullt fokus och formtoppning av de som aspirerar på att vara med på VM och svansen närmast. Peak Ultralång (efter 1999) var just 2003...
 
Man kan också titta på när på året UL-SM arrangets, plottar man månad vs deltagarantal ser det ut så här:
 
 
Ganska svårt att säga nåt ur detta, det finns ett matematiskt svagt samband som antyder att ju tidigare på året man arrangerar desto fler deltagare får man. Så om det på senare åt arrangerats senare kan det antyda att det kan påverka deltagarantalet negativt. Och tidpunkten på året styr väl SOFT över?
 
Som synes är det rätt meningslöst att försöka, men jag gjorde det ändå, dra ett samband. Det är omöjligt säga om det finns en trend att arrangera senare på året, men man kan åtminstone säga att UL-SM har haft en katasrofalt dålig kontinuitet på tidspunkt för arrangemanget.
 
Tittar man på om år då UL-SM ingick i ES/SL ser man att de åren har ett högre genomsnitt än de där UL-SM inte ingick:
Gruppen till vänster, där ES/SL ligger på "1" (ja, ingår) har ett medevärde på 440 deltagare medan gruppen av arrangemang som inte ingick in ES/SL har et medel på 298.
 
Jag tror att det är HÄR nyckeln till minskningen egentligen ligger.
 
Och det är ju SOFT som bestämmer om ULSM ska ni gå i ES/SL så det går att säga att det är SOFT som bestämmer om det ska vara många eller inte på UL-SM i och med det beslutet. 
 
b) Alla arrangerar inte för att få fett pengar in! Man kan väl se det som en "vanlig" tävling och inte ha Forsberg som speaker så blir det inte så dyrt.. :) Det är ju SOFT som höjer kraven på SM o SL med sina coacher, avgifter med mera, klubbarna KAN ju inte välja göra jobbet enkelt/själv o spara in utgifter. Soft kan väl också om man vill föra över pengar dit, eller måste ett ULSM finansiera den förmodligen jättekartan som krävs för bara "ett arrangemang"?
 
c) SOFT styr väl över nationella programmet så man kan ju lika gärna välja att rensa i det, inget hållbart argument alls. Dessutom kommer väl UL-SM passa bättre in "skogs-VM"-år, så en vartannat år-SM kan det ju vara?
 
 
Så mina slutsatser utifrån att jag anser att Ultralång-SM ska vara kvar så länge intresse finns från löparna:
 
- Man har ej tillräckligt analyserat vad det minskade deltagarantalet beror på och drar förhastade slutsatser
- Så länge en arrangör per år vill arrangera är det tillräckligt många
- UL-SM ska alltid ingå i ES/SL (värdetävlingscupen oavsett vad den heter)
- Tävlingen ska avgöras i april
 
Nå, det var korta tankar bara.... :)

Fredagsmys - hur man monterar utliggaren på en tornkran

Utanför fönstret vad det rejält fredagsmys idag! En stor byggkran av tornmodell skulle få sin utliggare monterad. Hur man gör det har fär mig varit mysterium hittills. Det som gjordes flera dagar innan var att bygga upp själva tornet och även fundamentet. Fundamentet är väldigt stort eftersom kranen inte kommer ha en jämvikt när den lyfter tungt. Fundamentet måste klara av de moment som uppstår. 
 
Här ska snart en "liten" mobilkran lyfta upp pylonen som är på toppen av kranen. Den står på marken till vänster om mobilkranen.
 
 
Bakbryggan var redan monterad och även den pylon som håller upp de länkar som håller upp bommen.
 
Man börjar med att montera bommen på marken.
 
En stor mobilkran, större än byggkranen så klart, lyfter sedan upp bommen som är i våg.
 
På bakbryggan är en av motvikterna redan monterade. Staget mellan pylonens topp och bakbryggan är också sedan tidigare inspänt.
 
Balkbryggan har länkarna monterade för att senare fästas i pylonen. Jag antar att alla vajrar är med också för själva lyftanordningen.
 
Väl i rätt höjd har man snurrat byggkranen så att bommens ena ände passar ihop med bakbommen.
 
Det krävs lite precision nu.
 
Montörer fäster kranen, och det borde vara med några stora genomgående bultar.
 
Efter detta monteras länkarna ihop.
 
De vinchas sedan upp. Jag tror att balkbryggan är lite vinklad uppå i detta läge genom att mobilkranen lyft den efter att den fästs i en rotiationspunkt på tornet. 
 
När länkarna är på plats kan mobilkranens lyftstroppar avlägsnas från bommen. Jag tycker mig se att han som vandrar ut i bommen flyttar säkerhetshaken i vajern ett antal gånger. För nog har den väl en säkerhetslina på sig? Det är ju inte ryssar menar jag...
 
 
En montör högst uppe på pylonen monterar fast länkarna i pylonen.
 
Allt monterat.
 
Och sedan sänker man ner utliggaren så att den ligger plant.
 
Nu kvarstår en del småpyssel med lyftanordningen. Så man klättrar ner lite så där på utsidan.
 
Inte ett jobb för alla detta.
 
Resterande motvikter ska också upp. Man får vända kranen så att baken är mot mobilkranen för att få ner dem. 
 
Sista biten. Kanske är det en "stoppkloss" den lilla biten?
 
Nu tror jag att det mesta är klart. Hela förloppet tar mindre än fyra timmar men då är själva tornet och bommen monterade samt bakbryggan.
 
Snyggt jobbat!

Sockrets skidstadion

Jag tog tillfället i akt och körde en upp liten slinga med klassiska klassiska skidpår i parken. Usla skidorna, och det var tur för det blev lite genomslag i gruset på ett ställe, men jag drog ihop lite snö där så sen blev det OK. 

Usla skidor har uselt glid, så jag stakade mina varv. För de uslaste är gamla skateskidor för skidorienteirng och jag lägger inte gärna på fästvalla på skejtskidor. Jag orkade bara 23 varv. Nå, nu kan alla ungar i höghusen gå ut och åka i två spår, ett som är kuperat och ett som är lite snällare. Blå och röd bana. Inga markeringar i terrängen.

 
Spåren åks medurs. Stora publikmängder ryms på de naturliga läktarna som finns i södra delen av spåren. Njut!
 
Tillägg 2016-02-15
 
 
Ur
spår.se
 
Sockrets skidstadion
2016-02-15 kl 20:33, rapporterat av zerbembasqwibo 
Underlag 
Spårkanter

Blå slingan 325 meter, spåren uppkörda ca 30 varv men vissa kanter var lösa och börjar bli lite sönderkörda. En del som gått i gamla spåren så klart, men inte så farligt illa för det. Inga genomslag mot grus men i tvära kurvan vid Sockerladan har lite grässtrån tittat fram. Dunderbra stavfäste!! Fint glid på skateskidorna ikväll. Fint att kunna åka skidor med minimal ställtid mitt i stan.


Byt ut sj-ljudets alla stavningar till bokstaven W

Jag har fått för mig att man i Norden försökte göra en sj-ljudserform i början av 1900-talet, men inte ens i Norge implementerades den. Men nu föreslår jag att det är dags för svenskan att reformera stavningen på sj-ljudet!
 
Det finns mellan 38 och 55 stavningar av sj i svenskan, beroende på dialektala variationer i uttal.
 
Det finns också tre varianter av själva ljudet; front, mellan och bakre.
 
Man får inte blanda ihop sj-ljudet med tj-ljudet. Säg skina (sj) och Kina (tj) så känner du skillnaden!
 
Det finns ett system för att beskriva fonem (den minsta ljudliga beståndsdelen av ett ord) och i det internationella fonetiska alfabetet heter sj-ljudet ɧ.
 
I kyrilliskan finns det en bokstav för sj-ljudet, ш, så där har man inga stavningsproblem! Samma bokstav överallt.
 
Mitt förslag är att vi inspireras av den kyrilliska bokstaven, men att vi använder vår i princip helt onödiga W för att slippa krångla in nån ny bokstav. Det blir alltså lite problem för Wikströmssläkten som blir Vikström, men är det viktigt med "dubbel-V" så stavar man helt enkelt med dubbelt v! VVikström (alternativt Vvikström). Mig veterligen uttalas alla W i svenskan som ett V och ingenstans annat än i vissa namn är W betydelseskiljande från V.
 
Byt ut alla stavningsvarianter av sj-ljudet till bokstaven W är mitt förslag till svensk stavningsreform!
 
Tänk så lätt att stava med denna reform, och tänk att äntligen kommer W användas för nåt vettigt, och den ansluter till kyrilliskans redan inarbetade bokstav.
 
Nå hur kommer det se ut i skrift med den reformerade stavningen då bokstaven W ersätter sj-ljudet? 

sju /ɧʉ̟ː/    wu
skön /ɧøːn/     wön
stjärna /ˈɧæːɳa/    wärna
skjorta /ˈɧʊʈa/      worta
schack /ɧak/     wack
jalusi /ɧalɵˈsiː/    walusi
choklad /ɧʊkˈlɑː/   woklad
station /staˈɧuːn/   stawon
motion /mɔtˈɧuːn/    motwon
diskussion /dɪskɵˈɧuːn/   diskuwon
konklusion /kɔnklɵˈɧuːn/   konkluwon 
shorts /ɧoːʈʂ/  worts
genre /ˈɧaŋɛr/   wengre
religiös /reliˈɧø:s/   reliwös
östgöte /ˈœɧœtə/  öwöte
Kristianstad /krɪˈɧansta/   Kriwanstad
Växjö /ˈvɛkɧøː/   Väkwö

Eller säger ni bara uw till mitt förslag?


Kartfel

Hans-Åke Öström skriver på sin hemsida om en kartträff där det verkar som att han fått veta saker om en karta som sägs bryta mot normen.

Inget konstigt med det, de allra flesta kartor (som är väl genomarbetade) bryter mot normen. Så här skriver han:

"Här har jag en karta som innehåller minst 5 regelvidriga detaljer. Jag tycker det är verkligen synd att en så här tydligt ritad karta är underkänd.

Alla dessa 5 ytor är för små. De får inte finnas. Hyggesmarkeringen är mycket viktig för att första beståndsgränsen.
Den gröna ytan skymmer stenen som du tror att du enkelt ska upptäcka.
För att inte tala om grusytan vid lilla huset."

Och kartan ser ut så här:
 
Då ska vi se vad jag anser:
 
1. Bara för att en karta inte till 100% upfyller kartnormen ska den inte hindras från att godkännas. Ju större tävling desto färre avvikelser bör så klart finnas. Aktuell karta bedömer jag från renritningen vara ritad för en mindre tävling, stämmer det? Då borde man vara mer generös och att säga om en karta är godkänd eller inte, det är väl bara OF eller SOFT's "nålsöga" som kan säga?
2. "Hygget". Nå, det heter inte hygge men det är sant att arean på kartan är för litet. Man måste alltså förtydliga: a) byt till "halvöppet b) överdriv storleken. Alternativ a) är det rimligaste här anser jag.
3. Lilla myren till vänster är väl inte för liten säger jag.
4. Grusytan, inte heller för liten, huset verkar också vara ok (ritat med minimihuset?)
5. Gröna, för liten, så samma här: a) byt till mellangrönt b) gör större. Men att en sten inte får ritas i grönt, det stämmer väl inte heller?
6. Grå ytan är enligt mig minst dubbelt så stor som minimimåttet anger.
 
Men det finns ju andra saker som inte följer normen!
 
1. Dubbla hjälpkurvor
2. För litet avstånd mellan två bruna linjer (minst 0,15 mm) - sen tycker jag att den högra höjden borde ritas som punkthöjd, men min ungefärliga mätnign säger att den är ritad som 6 meter i diameter och är den så stor i verkligheten också så är det ju ok, men är den bara 5 meter i verkligheten ska den ritas som punkthöjd, vilket i detta fall vore lämpligt, men inget brott mot normen att INTE göra det, utifrån vad jag vid skrivbordet kan avgöra.
3. Dubbla (nu trippla...) hjälpkurvor.
4. För liten radie på böjen, ska vara radie minst 0,25 mm dvs centrumlinjen ska följa en tänkt punkthöjds ytterkant.
5. För litet avstånd mellan två bruna streck.
 
Inte vore det väl fel att rita så här, och då ha en karta ritad enligt norm (om vi förutsätter att all kartritning är form- och lägesriktig samt att man ritat med rätt tecken osv osv..)
 
Jag måste dock reservera mig nu för att man kan ju naturligtvis inte sitta här vid datorn och avgöra att man kan rita om så här speciellt då jag tog bort en hjälpkurva. Men man kan åtminstone fundera på det, och att spekulera om kartor det är ju kul det... :)
 
Tillägg: Se min okunskap blottas i kommentarer nedan men även stimulerande synpunkter från Hans-Åke.

Förbjud avfallet

I Dagens Nyheter skivs det om ett förbud i Franskland (som också vill skrota några cirkumflex) att slänga mat.
 
Jag har länge tänkt att det borde vara förbjudet att kasta saker som är hela. Även att kasta saker som kan användas borde förbjudas.
 
Man kan ha ett upplägg på våra återvinningsstationer där man får sortera ut det som är helt i en container som går på second hand. Det som är användbart måste ju däremot först repareras eller delas till användbara delar. Där krävs det några som mer aktivt arbetar.
 
Det är ju rena rama vansinnet att vi kastar hela saker. Eller sånt som kan lagas.
 
Detta måste ju kompletteras med en betydligt högra avgift/skatt på att gräva upp ändliga råvaror. Det gör att suget efter begagnat ökar. Dock kommer ju några stackars tillverkande firmor att gå sämre så klart. Men har vi nåt val?
 
Vidare, hur stävjar man då de som vägrar att låta någon annan använda deras avlagda prylar och hivar dem i skogen? Jag har ej svaret på den frågan men jag är ju heller inget orakel utan bara en drömmare i denna fråga...
 
 
 

RSS 2.0