Semmelpremiär
Nu har jag begått semmelpremiär, det blev konditori LIDO som fick leverera den.
Pris: 30 kr för avhämtning.
Vikt: inte så massiv bulle, men gräddvikten betydande.
Utseende: Möjligen aningen hopsäckad semla, men rejält med florsocker och perfekt gräddning. Locket bra skuret och lagomt tjockt.
Smak: Kardemummasmak på bullen, grädden mycket god med bra konsistens, mandelmassan kanske hemgjord utgående från de små mandelbitar som fanns i.
Betyg: 4 siljanssemlor av 5 möjliga
Rapport från Ukraina
På väg till Ukraina påminns jag av att människor kan lukta. Redan på planet märker man detta. Män kan ha två dofter. Antingen doften, eller stanken, från en människa som under lång tid druckit väldigt mycket alkohol. En annan doft är svettlukt. Det kan vara fattiga människor, eller såna som helt enkelt har en mycket dålig hygienvana vad kropp och kläder. Båda dessa påminns jag om när jag letar mitt säte.
Tre nätter i rad var hundarna tysta. Det var så kallt att alla hundar var tysta för en gångs skull. Det finns både privata hundar som bor bakom de manshöga staketen eller murarna, bakom de alltid stängda grindarna, i burar eller i kedjor. Det finns också de som bor på gatan, i skogen, i staden, som smyger omkring och letar mat på marknaden, utanför korvbutiken eller på sin bestämda del av gatan.
När en av dessa hör ett ljud, nån som går förbi, en bil som startar, en dörr som smäller igen så skäller den så klart. Och då startar grannens hund, de på gatan stämmer upp i allsången och det blir ett väldigt skällande. Det tystnar till slut då alla skällt klart på varann. Men det tar inte lång stund innan nästa ljud startar en ny symfoni.
Minus 20 tystar tydligen hundarna. Inte ett skall på hela natten hördes. Nästan läskigt när man vant sig att de låter hela tiden. Och samtidigt så tystnade inte GRAD-missilerna utom hörhåll 25 mil bort vid Donetsk som dagligen under den så kallade vapenvilan skjuts från vad det verkar båda sidor. Ryssland med proryska ukrainare mot Ukraina med diverse stödtrupper, i Ukraina.
Luften var inte bra den dagen då jag valde att träna på getstadion. Stålindustrin i staden brukar ibland då kontrollanterna eller folket i allmänhet har ledigt, passa på att göra några saker som stinker. Det kändes inte alls hälsosamt att springa intervaller i luften. Getstadion kallar vi den för att det förr betade getter där.
Så klart skulle en hund nästan bita mig på vägen dit. Den skuttade på mig så snart jag kom ut från grinden. Kylan gjorde att den krävde mat, eller värme eller nåt. Jag ignorerade den så gott det gick tills jag råkade sparka till den då den sprang för nära mina fötter. Jag ropade till åt hunden, som vände bort.
På stadion hann jag inte många varv förrän en man i tjocka byxor, kängor och kamouflagejacka dök upp på den smala trampade stigen som sträcker sig 300 meter i en oval. Oj så varmt det såg ut... jag varvade honom då jag höll ca dubbelt tempo. Han var borta i ett varv, men sedan såg jag honom igen, och han hade tagit av sig jackan. Och tröjan. Han sprang i bar överkropp! Han sprang säkert 4 varv så, sedan vek han av dit han hade hängt av sig kläderna, röd i hyn körde han diverse gymnastiska övningar som såg ut lite som karate eller boxning. Han slappade sig på kroppen med händerna.
Jag vek ner mig och jag såg att han joggade ner med jackan på igen då jag vek av hemåt.
I Ukraina är som vanligt inget som vanligt.
Diverse
Noterat att man bokar nattåget på SJ kallas det numera för Arctic Circle Train! Jösses...
Att skiva om kartritning som inte följer ISOM är gav mycket besökare.
Moderna bilar är så besvärliga att byta lampor i så att många kör omkring med bara ett öga.
Märks det att jag twittrar?
Hängning
Tur man inte kan bli diskad för hängning på gemensam start!
Tack grabbar för fint sällskap!
Tack grabbar för fint sällskap!
Gott nytt karttecken!
Dags att blogg om kartor. Jag har hört att jag fått ett (välförtjänt?) rykte om att vara jäkligt bitsk i mina åsikter om kartor. Hrm, jag som trodde att min åsikt var helt okonventionell: följ kartnormen! :)
Nå, året är nytt och det finns väl potential i normen så klart. Ett exempel på nytänkande både i kartritning och delvis i banläggningen hittar man i Gustav Bergmans kartpärm (som tjuvsprang en bana!) från Sydneys ultrasprint 31 december på en karta i skala 1:2000 över Kippax lake.
Nå, året är nytt och det finns väl potential i normen så klart. Ett exempel på nytänkande både i kartritning och delvis i banläggningen hittar man i Gustav Bergmans kartpärm (som tjuvsprang en bana!) från Sydneys ultrasprint 31 december på en karta i skala 1:2000 över Kippax lake.
Ett problem med dagens sprintnorm ISSOM är storlek på träd. Man ska avgöra på stammens tjocklek vilket av de två trädtecknena som ska användas då man ritar in ensamstående träd. Vi påminner oss genom att titta i ISSOM 2007.
Här i Sydney i Australien har man hittat på en egen variant med en tunn grön linje runt ett vitt område som markerar trädkronan för träden.
Vi tittar på hur Google visar det hela först.
Kartbilden skymtar under karta från Google maps.
Låter kartan tona fram lite.
Man kan nu ana att de små träden i söder representeras av vita cirklar, med en grön prick för stammen.
Det syns nu tydligare. De stora träden är trots detta sätt att rita förenklade. Den gröna linjen täcker inte hela trädkronan, utan visar bara att den är stor. (Den observante läsaren ser att det stora trädet SV om K15 är nedsågat enligt orienteringskartan! Vilket visar sig korrekt, se googles streetview-bilden längre ner.)
Den färdiga kartan. Stammens tjocklek representeras av grön prick eller liten grön ring. De har dock lite svårt att bestämma sig för om det vita ska vara lika stort som kronan eller bara inom nåt karttecken som råkar vara där. På de gula ytorna hoppar man över den gröna linjen, men på hårdgjorda (bruna) ytor är den där. Titta längst ner till höger, det ser lite skojigt ut där del av cirkeln är med grönt och del är vitt. Ett hus får tydligen ha kvar sin husfärg under ett träd. Det är alltså ett mycket komplicerat karttecken att rita!
Man kan ju bara gissa hur tjock en trädstam ska vara eftersom kartan inte följer nån norm, och det står heller inte på den vad som gäller. I PM kanske det står, men jag hittar inget sånt online. Vi får titta efter! Tyvärr är jag inte på plats, men vad gör väl det idag då man med elektronernas hjälp kan resa dit på en gång!
Ovan bild från Googles Streetview. Vänster ett stort träd och höger ett litet. Nyplanterat dessutom!
Nedan kartklipp med fotovinkel och ovan de två träden. Man kan också se att när man kör detta som Ultra-sprint passar man på att rita in även andra detaljer som inte är stora nog att ritas in på en ISSOM-karta.
Så, är detta nåt att anamma för en vanlig sprintkarta? Tveksamt faktiskt. Zooma ut till 4000-del och kartan blir mycket svårläst. Men, övertyga mig om jag har fel!
Vidare har man anammat att kontruera labyrinter enligt finska sprint-VM-konceptet men här i en mer moderat utsträckning. Banan passerade flera gånger labyrinten. Svårläst! Jo, men så klart hade man en uppförstorad version i kanten av kartan. Bra att veta i förväg då man i tävlingshetsen inte brukar se annat än bara just banan och den del av kartan som berörs!
Uppzommningen nedan.
Gott nytt år!
