Att arrangera en orientering (nästan själv) #5 - Lägga banor

Vad är myr? Det är min svåra uppgift nu när banorna ska läggas. Från Länsstyrelsen har utgått direktiv att som villkor för att få arrangera tävling under det så kallade "vårdatumstoppet" (som jag iof ifrågasatte datumen för eftersom det är samma datum i Grövelsjön som i Riksgränsen...) att inga myrar, våtmarker, eller kanter till dessa får belöpas.
 
Gällde det verkligen båda områdena? Det ena var ju mer ostört än det andra. De hade egentligen inte så mycket synpunkter på medelområdet i de dialoger vi hade innan beslut. 
 
Efter att ha skissat på frizoner samt försökt lägga båda ungdomsbanor och vuxenbanor kom jag fram till följande principer att tillämpa:

- Banor åt samma håll 
- Frizoner utanför löpstråken
- Omarkerade myrar på lången, men där inga banor har sitt "rakt-på-vägval" på
- Medeln består inte av några ostörds myrar ärför tas ingen myrhänsyn på medelområdet.
 
Sen är det jobbiga att bestämma hur många klasser och banor, samt banlängder. Jag använder John Vallins utmärkta Excelblad (skriv mailadress i kommentar om du vill ha det) för att utifrån en känd km-tid i en klass, räkna ut alla km-tider i alla klasser. Man kan då konstatera att SOFTs regler om banlängder inte matchar detta.
 
Det hela utgår från följande kurvor på km-tid per ålder. Kurvorna kan förskjutas uppåt eller nedåt vilket ju beror på hur "snabb" terrängen är.
 
I detta fall gissade jag på km-tid för H21, lången 5:33 min/km, 6:18 medeln. Gustav Bergman var ju anmäld! Excelen sade då att D21 skulle ha 6:47 min/km, 7:43 medeln . Resten av klasserna föll också ut med sina km-tider.
 
Då matade jag in ösnakde segrartider, och fick ut följande banlängder, med givet tillåtet spann från SOFTs regler som säger +/- 20% på banlängdsrekommendation, samt vilken procentsats av banlängd jag hamnade på. Jag siktade på 110% på alla, men jag kunde inte tycka att rekommendationerna var så bra då. Man ser att D75 får för lång bana om man följer reglerna, dvs om man har samma %-sats för varje bana. Om reglerna är skriva så att man bör ha olika %-satser för olika banor, är reglerna ett väldigt dåligt stöd i banläggningen.
 
 
Medeln är enklare, då man kan gissa att banlängderna utgår från segrartid 35 minuter för alla klasser.
Fritt fram att analysera! Finns mycket göttigt i denna fil... :) Ni ser att D21 fick 3,7, men till slut gav jag dem 4,0 km. Klart de ska ha LÄNGST!
 
Sen skulle ju de där banlängderna passa in på en bra bana också så i slutändan blev det så här: med klasser, banor, och banlängder. Medel 14 banor, lång 19 banor. Färre än så kan man nog inte lägga om man ska följa reglerna tycker jag.
 
Jag tycker det är synd att jag var tvungen att uppfinna detta hjul själv! SOFTs regler borde ha ungeför samma information i sig, och utgå från segrartider/km-tider snarare än banlängder. Banlängderna faller ju ut som resultatet av de två parametrarna.
 
Lång: Ett stort antal större myrområden markerades på kartan. Banorna för de stora klasserna, vuxenklasser, lades så att raka spåret mellan konrollerna inte skulle vara i frizonerna, som tillika var våtmarker. Inga vägval skulle läggas så att myr var bästa. De få ungdomar som förväntas delta måste dock få ta sig fram över myrarna, det finns endast ledstänger på myrarna (stigar/eljusspår) samt några diken eller småbäckar.
 
 
Jag ville minimera antalet kontroller. Det är lätt att man kommer över 100 stycken, för ungdomsbanor och svåra banor har väldigt få kontroller som kan vara gemensamma. Även detta att lägga i de här korridorerna gjorde att det var svårt att brassa på med många långa sträckor, vilket drog upp antalet kontroller.
 
 
Till slut efter strykningar och förenklingar landade jag på 72 kontroller! Det var jag nöjd med.
 
Sen försökte jag lägga banorna i dessa stråk. Om man undantar ungdomsbanorna såg stråken ut så här:
 
Ungdomarna, 16 och yngre, tyckte jag skulle göra sån liten påverkan: dels springer de inte alls på samma sätt i samma stråk som vuxna gör, de virrar mer. De är också lättare och trampar ner mindre. De håller generellt lägre fart. Det ÄR mindre och skrämmer djuren mindre. Desutom var de få, så banorna såg ut så här:
 
Medel: Området är så pass nära stugområdena att löpstråk skulle tillåtas över våtmarker. Dock skulle inga kontroller placeras i myrar/våtmarker och det gjordes inte heller. Det är några stråk som går över myrar, och med gult är huvudstråken inritade. 
 
 
 
Allt skulle sen in i Condes, och exporteras som OCADfiler. Varje exporterad fil blir i OCAD 8-format. Dessa öppnades i OCAD 9, för att där georefereas manuellt.
 
Kartan klipptes och allt sändes till tryckeriet.
 
När jag var i terrängen noterade jag att såna här vattendrag på myrar är känsliga för om orienterare springer bredvid dem:
 
Jag hittade också en myr där ett gäng lavskrikor bodde. De blev dock bara GLADA då jag kom och snattrade runt mig så fort jag var där. Men i övrigt var det stilla i skogen. Finns det djur överhuvudtaget? Joda, när själva tävlingen ägde rum fanns det fler fåglar i naturen. 
 
Lavskrika - en trevlig vän!

Att arrangera en orientering (nästan själv) #4 - Fixa karta

Kartan som jag fick idén från heter Lappvôll'n och är en gammal bjässe i 15 000-del, ritad 1980, av Kart-Bosse. Jag fick kartan av Bosse eftersom han fått den av de som en gång köpte den. Ingen av de gamla ägarna var intresserad av att göra nåt med kartan.
 
Scannad i 600 DPI.
 
Först var det digitaliseing av papperskartan. Scanning i högsta möjliga upplösning och sedan ritning i 60 timmar.
 
 
(Slutresultatet blev sen så här)
 
 
Den skulle georefereras och det gjordes. Den var inte så skev så det gick bra! Det är ju en fördel att kartan inte någonsin reviderats vid det tillfället. 2013 reviderade jag alla stigar, hus, vägar, etc på norra delen av kartan. Jag promenerade 90 km på 3 dagar och var i skogen mellan 10 och 12 timmar om dagen. Jag kunde så klart inte låta bli att ändra den fd punkthöjd som nu blivit en sänka. Och vart den tog vägen kan man faktiskt också se!
 
Efter det följde mer planbildsrevidering 2014, och 2015 när jag insåg att det skulle bli tävlingar satte jag igång med att revidera själva brunbilden, samt komplettera/justera övriga karttecken, i det område som lången skulle gå i.
Den mycket observante deltagaren kan se några spännande saker med två helkurvor, och en hjälpkurva i den nya nedre kartvilden.
 
Jag utgick från laserkurvor, och justerade de redan inritade sakerna utifrån det. Stenar och punktobjekt är luriga, men jag kom senare att besöka de allra flesta av dem för att kontrollera om de ska vara kvar eller flyttas. En del punkthöjder fick ryka, men i övrigt var det mycket som var bra gjort!
Staketet hade tillkommit och de gula öppna samt öppna med spridd vegetation har jag mestadels ritat itifrån flygfoton! Stämde mycket bra och jag har justerat det väldigt lite i terrängbesöken.
 
 
Ibland rensade jag rätt hårt. Intressant är dock södra stenen som tillkommit. Första varvet jag var där, tycket jag den var för låg. Den var dock väldigt utsträckt. Vid nästa besök, då jag bestämt mig att placera en kontrolli sänkan öster om den sten som ligger just norr om den södra som tillkommit, då bestämde jag att den skulle vara med. Dock missade jag att plutta in den med GPS och inte heller ritade jag dess position på kartan!
 
Detta kom jag på i ett sent läge, och fick med känsla rita in den. En löpare har faktiskt haft synpunkt på stenen, så dit måste jag och justera.
 
Stenig mark ritades bara på öppna klapperstensfält på den gamla kartan, så det kom till en hel del sånt på en del av kartan.
 
 
 
 
Kartan är alltså en mix av 1980-talsritning, laserkurvor, GPS-tekink, pappersritning, plastfilmsritning, datorritning, fjärranalys av nya flygfoton. 
 
Den nya kartan utgick jag dels från gamla kurvorna, justerade dessa hemma som jag trodde de borde gå utifrån laserkurvor, och sen den östliga delen ritade jag helt nytt.
 
Rena laserkurvor.
 
Grundmaterialet: röda kurvor är hemjusterade gamla kurvor som jag trodde de skulle bli, med stöd av laser.
 
 
Jag lade även in gröna stenar, såna som jag såg på flygfoto. Röda kryss är position för punkthöjd, enligt laser. Tomtgrönt streck är "vegetationsgränser" som jag tyckte mig se på flygfotot. Denna del ritade jag sedan på papper, scannade, och renritade i datorn.
 
 
Den östliga delen ritades med handburen pad och en massa olika bakgrundsbilder som snabbt gick att växla mellan. GPS-stödet bestod tyvärr i en separat handburen GPS. 
 
Jag ritade in röda höjdkurvor hemma, där jag trodde de skulle gå.
 
Väl i terrängen justderade jag så klart allt efter hur det såg ut på riktigt. 
 
Med andra sortera bakgrunder kunde jag få mycket stöd för att rita diken, öppen mark, stigar.
Här en variant där man ser objektshöjden, rosa är mark och ju mörkare grönt desto högre (träd). Med den och laserkurvor på meter/halvmeter kan man klara sig utan GPS i skogen. 
 
Här en genomskinlig kartbild som visar hur man kan få stöd för ritning av öppen/halvöppen mark. Men jag tycker det är väldigt mycket en känska man får i terrängen som mest beror på kontrastverkan: om skogen runt om är tät behöver det öppna inte vara lika öppet eller stort för att ritas.
 
Det är väldigt mycket svårare att från bilden ovan se hur tät en skog upplevs. Man ser ju exempelvis inte hur mycket låga kvistar och grenar som finns. Just på detta kartklipp smet en myr iväg också, och det var så klart några kunniga O-löpare som noterade detta och meddelade mig, i alla vänlighet så klart, efter målgång. Jag tror att majoriteten av löparna dock inte noterade det.
 
Här då ett sista exempel på lasermaterialets förträfflighet: ni ser ju bäckarna tydligt på denna lutningsbild som ligger i bakgrunden. Bäckar är släckta i kartan så man ska se dem.
 
Två kartkontrollanter gav mig stöd under vägen och det gjorde att kartorna blev lite bättre. Tydligen hade jag väl rätt teckenuppsättningar och så i datorn, så det var mest diskussioner om små gropar, stenig mark, stenhöjder och såna saker.
 
Kartorna fick sina godkännanden, och nu slipper man prata med Lantmäteriet om spridningstillståndet också.
 
 

Att arrangera en orientering (nästan själv) #3 - Länsstyrelsen

Så då var området bestämt, men datum... Det var ju en lucka eftersom Malung detta O-ringenår inte skulle köra 3+3 direkt efter Idre så de datumen ville jag ha. 2-3 juli, lördag-söndag.
 
2015-12-18
Jag meddelade Länsstyrelsen detta samt tilltänkta områden, och skrev de saker som jag kunde uppfylla ur de generella råden för att kunna arrangera under vårdatumstoppet.
 
2016-01-08
Jag kompletterade uppgifter med tänkta start och målplatser på fråga som jag fick dagen innan.
 
 
2016-02-05
Lite kommunikation där jag fått veta att avdelningen på Lst jobbar med frågan, och att den är knepig eftersom tävlingen planeras genomföras under vårdatumperioden.
 
"Hade det varit möjligt att skjuta på arrangemanget en vecka så att det inte utförs under vårdatumperioden?"
 
Ja, klart jag kan välja andra datum, men det var ju inte det jag begärde samråd om. Jag valde ju datum mycket noggrannt för att maximera möjligheten till stort deltagarantal.
 
Jag svarade här med väldigt långt brev, där jag nämnde följande punkter:
* Jag är medveten om vårdatumperioderna, ja är utbildad banläggare.
Grövelsjön är ett exploaterat område.
* Ena området ligger i direkt anslutning till stugområden.
* Andra området är mer "vildmark" men leder/stigar går där.
* Grövelsjön ligger i den allra sydligaste delen av Region 5 som har "vårdatumperiod" 11 juni - 10 juli, gränsar till region 3 som avslutar sin vårdatumperiod 30 juni. En gräns är inte exakt i detta avseende så jag menar att i Grövelsjön ligger nog den "verkliga" gränsen mellan perioderna någonstans mellan 10 juli och 30 juni.
 
 
* Motivet till varför 2-3 juli valdes. Efter 1 juli är renarnas känsligaste period över. Att läga dem före Idreveckan är därför inte lämpligt, och att lägga det senare gör att det ekonomiskt inte går att arrangera en tävling så långt fr¨n befolkningscentra, med de då förmodade lägre deltagarantalen.
* Åtgärder för att minimera störning på vilt och fåglar:
- Vägar och stigar används för transport (till fots) till startplatser
- Målområden läggs i slalombacke respektive mark kring fäbodvall
- Området består av skogsmark, viltet kan lätt hitta en tillfällig tillflyktsort.
- Banorna läggs i stråk vilket gör att löpare kommer i samma riktning.
- Runt löpstråk finns viltzoner, mindre såna zoner mellan stråken.
- Alla kontroller kommer besökas av arrangörer på morgonen, då kommer vilt få en "förvarning". (så blev det inte!)
- Viltavdrivning kan anordnas, men för att göra det på detta stora område kommer det krävas väldigt många avdrivare, och då terrängen inte innehåller några "barriärer" kommer viltet förmodligen att kunna flytta sig tillbaka in i tävlingsområdet, även under tävling då det är så glest mellan deltagarna. Jag anser inte att viltavdrivning ger en god effekt på detta arrangemang och är ej planerat genomföras.
- Att undvika störning av fåglar genom att planera banor i vissa stråk är väldigt svårt då det är svårt säga var fåglarna befinner sig. Dock undviks klippbranter för kontrollplacering.
- Tävlingarna kommer locka 300 max 400 deltagare och startdjupet kan väljas så med 2 timmars tävlingstid från första till sista start och med jämnt utspridda löpare blir det max 400/120= 3 per minut som startar och alltså långt färre som på varje punkt i skogen passerar. Det kommer handla om ungefär 8 löpstråk, om löparna är jämt fördelade åldersmässigt kommer alltså i snitt vara 2-3 minuter mellan varje löpare som passerar en kontroll. Huvudtesen i mitt resonemang är att störningarna för fåglarna kommer bli mycket kortvariga i de fall en löpare råkar springa precis förbi någon fågel. 
 
2016-02-23
"Vi undrar därför om det finns någon möjlighet att förlägga tävlingen till något annat område som är mindre orört."
 
Svaret innehöll ungefär dessa punkter.
 
I det tänkta området för "långdistansen" går det tre leder varav ett är elljusspår.
 
Kartan över det tilltänkta området ritades 1980 och har sedan dess funnits, och använts men i mycket begränsad skala. Att rita en ny karta över motsvarande område (minst 5 kvkm) någon annanstans kostar i runda slängar 250-300 000 kr samt tar ungefär en sommar att göra. Såna möjligheter finns inte.
 
Att vistas i annan mark är antingen likvärdig, eller som jag har uppfattat det, mer viltrik om man befinner sig i "hyggeslandet" det vill säga i skogsbrukad mark där mängden mat för vilt är vida överstigande den i denna fjällnära terräng.
 
Vad jag sett är det inga förekomster av rödlistade fåglar i detta område, utan det måste väl vara ungefär lika mycket fågel som i någon annan nästan obrukad fjällnära skog?
 
Så jag ser inte varför frågan om val av ett annat område är på tapeten då det blir samma "problem" oavsett var tävlingen läggs.
 
2016-04-01
Meddelar Lst att jag måste jobba vidare med planeringen, det börjar bli bråttom.
 
2016-04-13
Fick ett muntligt, men positivt, förhandsbesked! 
 
2016-04-14
Föreläggande enligt 12 kap. 6§ miljöbalken
 
Nu komså brevet där en rad åtgärder radas upp. De flesta är exakt samma som jag skrivit i min ansökan samt i kompletteringarna. 1 september ska banstråk, kontrollplaceringar och frizoner redovisas. 
 
Det jobbigaste att läsa var dessa punkter:
 
Banläggning ska ske så att orientering på undviks:
 
- på våtmarker
- kantzoner till våtmark (vilka är myrar, mossar, sumpskogslokaler, generellt öppna och blöta områden)
- genom vattendrag
- större våtmarksområden utgör frizoner.
 
Hej hopp, se på kartan:
 
 
Men nu är det bara att kavla upp ärmarna! NU vågar jag köra på för fullt! lite mindre än tre månader kvar till start. Detta kommer bli tufft, inser jag som är inte.

Att arrangera en orientering (nästan själv) #2 - ansökningar

Jag sökte via Eventor om datumen, och samtidigt började jag fundera på att samebyn var nummer ett, sedan länsstyrelsen och lite parallellt markägare för målområdena, och sist markägarna för starter och tävlingsområden. Formellt sökte Lapplandsfjällens OK, men den klubben har hemvist i Jokkmokk, så Dalarnas OF blev även medarrangör för att få tävlingen att hamna i rätt distrikt.
 
Samebyn heter Idre nya sameby och jag pratade med ordföranden. Tilltänkt datum var 2-3 juli vilket normalt är direkt efter deras kalvmärkning. De var tveksamma till kartritning på kalfjället då det kan "råka" bli ett femdagars till slut. VI kom överens om att jag inte ritar mer karta på kalfjället och att inte arrangera orientering före 1 juli.
 
Markägaren för målområde 1 hade arrnaderat ut marken till en hotellägare, som inte hade nåt emot detta. Den andra markägaren, för dag 2, var ett skogsbolag, men marken och den lilla fäbod som står där sköttes av lokala sportklubben, som gav mig OK. Start 1 låg på bolagsmark och på ett elljusspår, jag tog då ingen vidare kontakt. Start 2 var tänkt vid en stuga så via stugägarförenignen fick jag OK på det. Senare ändrades startplatsen till en återvinningsstation. Jag fick aldrig reda på vem som har hand om den, men markägaren var samma bolag som ägde den mesta marken för dag 2 så jag gjorde inte mer med det i det sena läget som detta blev av.
 
Länsstyrelsen fick en utförlig ansökan, då datumen ligger inom "vårdatumstoppet" så jag skrev in alla de punkter som man ska följa, enligt Bilaga 4. Orienteringsarrangemang under vårdatum perioden i region 4 och 5 i Naturvårdsverkets "ALLMÄNNA RÅD 96:4 Orientering och andra friluftsarrangemang". Jag visade tänkte start+målplatser samt de områden som skulle beröras av banorna.
 
Jag nämnde att jag via "Skogens Pärlor" ser att man passerar två nyckelbiotoper med mål tallskog men det skrev jag att jag trodde att man inte behöver ta särskild hänsyn till. Det fanns också några fornlämningar (och även en vattentäkt, om än den inte syns på Skogens Pärlor) som jag sade att jag ska undvika att placera kontroller i eller givna löpstråk förbi. Sist nämndes ockås att f

rån artportalen kan man se att det finns många fåglar i området och även lavar men att jag inte trodde att det heller skulle föranleda några speciella hänsynstagande åtgärder.

 

 

 

 

Vad gäller jaktlagen så blev det lite si och så, men Länsstyrelsen hanterade jakten i reservatet, men nu skulle typ inge banor gå där, och just i skrivande stund undrar jag hur det där blev. Jag tror att jag missade en del i kommunikationen med jaktlagen, så det är så klart en miss.
 
 
Markägarna fick jag tag i genom att de alla fick var sitt brev med en karta och förklarande text om hur det skulle gå till, datum och antal förmodade deltagare. De fick några veckor på sig att svara med frågor/synpunkter, och med alla deras tysta accept tyckte jag att gjort vad som var rimligt för tävlingens genomförande.

Att arrangera en orientering (nästan själv) #1 - få en idé

Nånstans på nätet hittade jag en karta, och jag gillade vad jag såg.
 
Jag fick tag Kart-Bosse och joda, han hade inget emot att jag digitaliserade den och använde kartan
 
Så jag fick kartan och tänkte väl inte riktigt åt vad håll det skulle barka utan digitalisering följdes av enklare revidering, så att kartans vägar, stigar och hus skulle stämma. 3 dagar med 9 mil 2013 var min första revideringstur.
 
Sommaren 2015 insåg jag att 2016 skulle inget 3+3 hållas i Sälen efter Idreveckan eftersom de skulle ha fullt upp med O-ringen senare på sommaren. Det var läge att slå till! Så jag bestämde mig, och fick klubben Lapplandsfjällens OK att vara arrangör och med mig och min firma att vara arrangör. Dalarnas OF var medarrangör på grund av det distriktsöverbryggande som krävdes. 
 
Tanken var alltså en tvådagars som skarvar på efter Idreveckan, så att de som brukar åka dit skulle fylla hålet med Grövelsjöorientering istället!

Förbättra tekniken kring kylskåp

Jag satt där en morgon och läste min tidnign, en dag som så många förut. Då tänkte jag på alla kylskåp jag haft, som en efter en burits ut.
 
Givetvis borde man tänka utanför boxen. Man kan förstärka den effekt som värmepumpen ger med dels smältande is som man lagrar som färr i världen, gratis i en källare i isolerande hö. 
 
Vidare kopplar man in utomhusluft då den är tillräckligt kall. Typ hela vintern ska ju inte ett kylskåp alls behöva pupma värme, bara rotera kalluft i tillräcklig mängd.
 
Skisser nedan på "servett".
 
 
Finns det redan??
 

Aj

När man faller och det gör riktigt riktigt ont, då syns INGENTING.
 
Så värdelöst.
 
Men idag, då syntes det i alla fall! En björk mot ett smalben, 1-0. Får rita in några nya höjdkurvor på smalbenet. Hoppas det lugnar sig till imorrn.
 
 
OBS, inget gick av! Inte ens björken.
 

Nato eller inte

Imorgon 25 maj ska det röstas om Sverige ska skriva på Natosamarbetsavtalet. Om det skrivs på går det i korthet ut på att Sveriges regering kan bjuda in Nato om de så önskar.

Det som de polariserade parterna nu diskuterar är enligt mig om punkten "skriver vi på provoceras Ryssland" är en parameter att ta hänsyn till eller inte, eller om den existerar, ska man ta nån hänsyn till det eller inte?

Att den inte existerar, det är löjligt. Det är ju klart att Putin kommer säga att det är provocerande, och det han säger på sånt sätt följs ju ofta av agerande.

Däremot är det vettigare att diskutera om det spelar nåt roll. Kanske ett värdlandsavtal med Nato ger mer fördelar än nackdelen att det provocerar? Jag har inte sett denna viktning, men jag har kanske missat den. Den är för mig i alla fall inte alls självklar. Här anser jag att svensk politik och journalistik har helt missat målet.

Eller så är man, enligt mig, mer extrem, och då säger man att vi skiter i om vi provocerar nån. Det är 100% vårt beslut. Visst, det är ungefär som att utnyttja sin rätt att säga att nån är en idiot om man tycker det. Man kan välja mer framgångsrika sätt att få fram sitt budskap eller nå sina mål.

Openorienteering Mappers androidversion på windows

Ja det var en lång rubrik! Jag ville få in ett program som kan rita karta på windows 8-handdator.

OCAD 12 är det som säljs nu, kostar 5000 kr och kan inte spara till äldre versioner. Nix! Vägrar.

OOM går ju att köra, men ska man ha GPS-stöd krävs Androidversionen. Nå, det finns en emulator Windroy som jag testade att installera. Datorn blev plötsligt exakt som en Android! fränt.

Lade apk-filen för OOM i rätt katalog o startade om Windroy, men jag tror att Windroy emulerar en version för gammal Andoir, inte Jelly Bean som OOM är gjord för? I vart fall funkade det inte.

Det var en gång

Ett UFO?
 
En kamera vars minneskortläsare fick spader...
 
En ren som vilade.
 
En lite vild katt som skrämdes.
 
Ett moget väghallon.
 
En morsa.
 
 

Never ending äpple

Jag skar en bit ur ett äpple, och dagen efter noterade jag att ytan knappt oxiderat. 
 
Äpplet hette tydligen Royal Gala #4173, Südtirol, från Südtiroler Apfel g.g.A.
 
Dag tre, såg det ut så här:
Till äpplets försvar hade det mjuknat, men nog är det nåt skumt och lite läskigt med frukt som inte oxiderar... eller?
 
Efter detta ser äpplet likadant ut i minst en dag till men mjuknar och blir lite svampigt.

Grön mosaik

Visst är det fint med gammal mosaik på hus? Allt är inte bortmoderniserat. Det ger en hemtrevlig känsla av att vara i ett gammalt badhus eller i kommunala bostadsbolagets hyreshus.
Men man kan också vara kartbossig och se det som en karta över ett mycket intensivbrukat skogslandskap. Det måtte vara i Dalarna eftersom skiftena är så ohyggligt små!
 
Fast rutnätet ser ju mer ut som nere på kontinenten.
 
Eller kvar det se ut som nåt mer?

Om jag satt i SOFTs styrelse

Om jag skulle sitta i styrelsen för Svenska Orienteringsförbundet skulle jag tänka så här:
 
Jag anser inte att SOFT-styrelsen ska arbete utifrån sin egen övertygelse utan efter vad orienteringssverige vill, vilket faktiskt kan gå mot ens egen åsikt. Här krävs alltså ett annat sätt att arbeta. Den egna personliga åsikten om ditten och datten blir underordnad.
 
Jag anser att frågan om hur svensk orientering ska utvecklas inte vara en fråga som relevant på ett individuellt plan: i en "vanlig" styrelse är det oftast klubbens mest engagerade medlemmar som sitter, och de kommer naturligtvis också styra och leda arbetet. Att sitta i styrelsen för SOFT är helt annorlunda, då det finns många minst lika engagerade i klubbar och distrikt. Styrelsen måste använda sina öron väldigt mycket för att fånga upp vad rörelsen vill, och sedan prioritera och fördela arbetet. Man ska alltså jobba utifrån den verksamhetsplan som bestäms via FM, och då kan personliga åsikter vara till last. Detta är en svaghet hos mig, jag har många åsikter och en stark vilja. Detta bygger på att verksamhetsplanen ska vara mycket väl genomarbetad och delvis redan förankrad innan årsmötet.
 

Vad gäller utvecklingen av idrotten ska vi komma ihåg att något som är 100 år gammalt är oerhört utvecklad i den form den är nu. En utveckling kan endast ske i det lilla, men förändringar kan givetvis göras, och görs, och det är att dessa förändringar görs åt rätt håll som är svårt. Val måste göras, de görs hela tiden. Men vad är rätt? Man kan inte se alla konsekvenser i valögonblicket. Vi har dessutom olika åsikter här, så det gäller att kompromissa.

 

Jag anser att man måste jobba mycket med med öron, det kan vara enkäter, undersökningar, föreningsledarträffar eller andra sätt för att fånga upp vad som bubblar bland de aktiva.

Vidare anser jag att en större öppenhet måste till vad gäller inte bara styrelsens arbete utan även kansliets. Lägg ut så mycket som möjligt på nätet, till exempel mycket mer information om ekonomi (hur mycket kostar saker, varifrån kommer största pengarna, vad blev dyrare än tänkt etc) så att alla själva kan kontrollera att styrelsen jobbar enligt verksamhetsplanen och budgeten eller vilka avsteg som gjorts och på vilka grunder.

Jobba på hur upphandlingar sker, till exempel måste krav specificeras jag menar inte att styrelsen ska göra det, men kräva att det görs, av arbetsgrupp eller kansliet. Sträva efter att ha öppna anbudsförfaranden.

Mycket av styrelsejobbet eller ledningen av orienteringssverige handlar ju om att förvalta all bra verksamhet som redan finns, och förvaltning upplevs ju lite trist av många. Att bygga nytt är alltid häftigare än att reparera så att säga. Man ska alltså göra det självklara, utan krusiduller och fina ord, vilket väl i korta ordalag idag handlar om ungefär nåt sånt här, utan rangordning:

 

* Landslag
* Kartor
* Central tävlingsplanering för att undvika krockar
* SM
* Regler
* Hemsida (eg ska det heta "informationskanal(er)")
* IT-stöd
* Utbildningsmaterial
* Skolstöd
* Markfrågor
* Central sponsring
* Styra O-ringen
* ...?

 

Man kan ju exv ifrågasätta varför SOFT ska sälja Eventor till andra länder och skärmar till klubbar, kan inte nån annan göra det bättre? Jag vet själv för lite om det men såna saker är inte självklara för mig att det ingår i SOFTs "basåtagande". Jag har läst nuvarande verksamhetsplan och i den ser inte jag en enda rad om IT-systemen konstigt nog. Skogssport nämnde jag exv inte, behövs den? 

 

Så hur göra deta då? Lösa tankar:

- Formulera den nivå som vi (alla medlemmar i SOFT, dvs klubbarna) vill ha på verksamheten, vad ska ingå
- Prioritera denna lista
- Budgetera för detta, se om vi har ett underskott
- Sätt upp mål att nå mer pengar: genom ökat antal personer, ökade skatter, mer sponsring/bidrag eller genom att effektivisera utgifter
- Sträva mot att ha en "livskraftig stam" orienterare så att det kommer fortsätta finnas ledare, arrangörer, styrelsemedlemmar, och i andra hand, se till att vi har ett bra regelverk, kartfrågan mycket central, utbildningar, tävlingsplanering som funkar, väldefinierade nödvändiga IT-system (men ej de "onödiga"), ett landslag som måste bära mycket av sina egna kostnader då de inte ger så mycket till resten av orienteringen enligt mig.

 

Jag säger kring arrangemang som jag ju har störst erfarenhet av, att man ska lägga en bra bana på en bra karta i ett bra område! Vi vill ju främst tävla orientering. (Vill vi? Jag chansar, men vet vi det?) Överfört på SOFT-nivå blir det viktigt att SOFT ser till att vi har arrangörer, nu och i framtiden, handlar alltså om rekrytera och behålla ledare (och deltagare!), utbildning för att lägga banor och kontrollanter (som coachar), tillräcklig tävlingsplanering. Vidare behövs Regler, Kontroller av kartor, Utbildningar för kartritning, Stöd (IT eller annan form av kartstöd). Och vad gäller terräng, markfrågor oerhört viktiga, ta fram principer/policys.

 

Det gäller som sagt att verksamhetsplanen är väl genomarbetad så att den matchar väl det som klubbarna/distriktsförbunden vill ska ske, de ska se transparent på budgeten så de inser vari begränsningar kan ligga ekonomiskt. Jag vill att det blir tydligt vilka prioriteringar vi gör inom idrotten. Jag vill följa upp kansliet så att även de jobbar enligt denna verksamhetsplan. Det gäller att delegera så mycket jobb som möjligt till distrikt, klubbar, tillfälliga arbetsgrupper, engagerade personer och våga göra det. Jobba för att tydliggöra att vi inte "vill bli fler" utan "hur många måste vi vara för att klara av de mål vi vill uppnå". Tydliggör varför vi gör olika saker, i princip enkelt, detta gör vi för Orienteringens skull, eller detta gör vi för att tjäna pengar.

 

Men jag har ju egentligen inte tid att sitta i styrelsen, men principen "Vill du få nåt utfört, fråga en upptagen" gäller väl som vanligt samt "det du inte har tid med idag har du aldrig tid med" (man väljer genom prioriteringar).


SOFT-styrelsens argument för att lägga ner Ultralång-SM är tunna

SOFT-styrelsen föreslår inför Förbundsmötet 2016 att UL-SM ska läggas ner 2019 (tror jag). Jag tycker de argument som används är för svaga och man blandar också in andra saker i samma motion. 
 
Styrelsen föreslår förbundsmötet besluta: 
1. att SM Ultra inte ska arrangeras från och med år 2018 
2. att avvakta IOF förslag till nytt VM-program innan ev ny/a disciplin/er instiftas som svenskt mästerskap 
3. att se över det nationella programmet avseende SM för senior och juniorklasser samt även USM
 
Jag vill då säga att: 
1. Handlar om UL-SM men är obegriplig, "Inte från och med", vad gäller 2018 alltså? Arrangera eller inte?
2. Handlar EJ om UL-SM, eftersom man i förslaget tycker att man ska se på nya sprintdiscipliner innan man avgör om ny sprint ska in på SM-programmet, borde man ju också invänta och se om vilken ny distans som ska in på Skog-VM.
3. Vad har det med UL-SM att göra?
 
Vidare säger man att att argumenten för dessa tre punkter ovan är flera men de kan sammanfattas i tre punkter; 
a• dels att deltagarantalet sjunkit (hänvisas till bifogad tabell)
b• dels att ekonomin i samband med sämre deltagarantal avsevärt försämrats (visas ej mer än så, redovisar ej eventuell prisökning eller runt-om-arrangemang)
c• dels att det internationella och även det nationella tävlingsprogrammet är så intensivt att det inte finns plats för den här typen av tävlingar (om det är för trångt är det väl självklart att nåt måste bort, men inte vad som måste bort)
 
a) Ja, sjunker, så kan man se det. Men varför bara data från 1999? Viktigt se om det var ES/SL som (tillfälligt?) drog upp tävlingen? Nå, vi kan nog konstatera att det sjunker, men varför?
 
Jag har ej hittat siffrorna på deltagarantalet före 1999. Men tänk om de ligger på nivån 320 deltagare. Då kanske elitserien drog upp det till snudd på det dubbla. I så fall är inte minskningen "katastrofal" utan "bara" ca 30% från "normalläget". Och jämför man det med övrigt tävlande så är det kanske bara det förväntade?
 
För Elitserien startade 2000, ULSM ingick då och många deltog, man ser ett skutt upp i siffrorna. Från och med 2003 har också VM arrangerats varje år vilket borde kunna märkas på ett UL-SM då det är en mängd extra läger, uttagningstävlingar som kräver fullt fokus och formtoppning av de som aspirerar på att vara med på VM och svansen närmast. Peak Ultralång (efter 1999) var just 2003...
 
Man kan också titta på när på året UL-SM arrangets, plottar man månad vs deltagarantal ser det ut så här:
 
 
Ganska svårt att säga nåt ur detta, det finns ett matematiskt svagt samband som antyder att ju tidigare på året man arrangerar desto fler deltagare får man. Så om det på senare åt arrangerats senare kan det antyda att det kan påverka deltagarantalet negativt. Och tidpunkten på året styr väl SOFT över?
 
Som synes är det rätt meningslöst att försöka, men jag gjorde det ändå, dra ett samband. Det är omöjligt säga om det finns en trend att arrangera senare på året, men man kan åtminstone säga att UL-SM har haft en katasrofalt dålig kontinuitet på tidspunkt för arrangemanget.
 
Tittar man på om år då UL-SM ingick i ES/SL ser man att de åren har ett högre genomsnitt än de där UL-SM inte ingick:
Gruppen till vänster, där ES/SL ligger på "1" (ja, ingår) har ett medevärde på 440 deltagare medan gruppen av arrangemang som inte ingick in ES/SL har et medel på 298.
 
Jag tror att det är HÄR nyckeln till minskningen egentligen ligger.
 
Och det är ju SOFT som bestämmer om ULSM ska ni gå i ES/SL så det går att säga att det är SOFT som bestämmer om det ska vara många eller inte på UL-SM i och med det beslutet. 
 
b) Alla arrangerar inte för att få fett pengar in! Man kan väl se det som en "vanlig" tävling och inte ha Forsberg som speaker så blir det inte så dyrt.. :) Det är ju SOFT som höjer kraven på SM o SL med sina coacher, avgifter med mera, klubbarna KAN ju inte välja göra jobbet enkelt/själv o spara in utgifter. Soft kan väl också om man vill föra över pengar dit, eller måste ett ULSM finansiera den förmodligen jättekartan som krävs för bara "ett arrangemang"?
 
c) SOFT styr väl över nationella programmet så man kan ju lika gärna välja att rensa i det, inget hållbart argument alls. Dessutom kommer väl UL-SM passa bättre in "skogs-VM"-år, så en vartannat år-SM kan det ju vara?
 
 
Så mina slutsatser utifrån att jag anser att Ultralång-SM ska vara kvar så länge intresse finns från löparna:
 
- Man har ej tillräckligt analyserat vad det minskade deltagarantalet beror på och drar förhastade slutsatser
- Så länge en arrangör per år vill arrangera är det tillräckligt många
- UL-SM ska alltid ingå i ES/SL (värdetävlingscupen oavsett vad den heter)
- Tävlingen ska avgöras i april
 
Nå, det var korta tankar bara.... :)

Fredagsmys - hur man monterar utliggaren på en tornkran

Utanför fönstret vad det rejält fredagsmys idag! En stor byggkran av tornmodell skulle få sin utliggare monterad. Hur man gör det har fär mig varit mysterium hittills. Det som gjordes flera dagar innan var att bygga upp själva tornet och även fundamentet. Fundamentet är väldigt stort eftersom kranen inte kommer ha en jämvikt när den lyfter tungt. Fundamentet måste klara av de moment som uppstår. 
 
Här ska snart en "liten" mobilkran lyfta upp pylonen som är på toppen av kranen. Den står på marken till vänster om mobilkranen.
 
 
Bakbryggan var redan monterad och även den pylon som håller upp de länkar som håller upp bommen.
 
Man börjar med att montera bommen på marken.
 
En stor mobilkran, större än byggkranen så klart, lyfter sedan upp bommen som är i våg.
 
På bakbryggan är en av motvikterna redan monterade. Staget mellan pylonens topp och bakbryggan är också sedan tidigare inspänt.
 
Balkbryggan har länkarna monterade för att senare fästas i pylonen. Jag antar att alla vajrar är med också för själva lyftanordningen.
 
Väl i rätt höjd har man snurrat byggkranen så att bommens ena ände passar ihop med bakbommen.
 
Det krävs lite precision nu.
 
Montörer fäster kranen, och det borde vara med några stora genomgående bultar.
 
Efter detta monteras länkarna ihop.
 
De vinchas sedan upp. Jag tror att balkbryggan är lite vinklad uppå i detta läge genom att mobilkranen lyft den efter att den fästs i en rotiationspunkt på tornet. 
 
När länkarna är på plats kan mobilkranens lyftstroppar avlägsnas från bommen. Jag tycker mig se att han som vandrar ut i bommen flyttar säkerhetshaken i vajern ett antal gånger. För nog har den väl en säkerhetslina på sig? Det är ju inte ryssar menar jag...
 
 
En montör högst uppe på pylonen monterar fast länkarna i pylonen.
 
Allt monterat.
 
Och sedan sänker man ner utliggaren så att den ligger plant.
 
Nu kvarstår en del småpyssel med lyftanordningen. Så man klättrar ner lite så där på utsidan.
 
Inte ett jobb för alla detta.
 
Resterande motvikter ska också upp. Man får vända kranen så att baken är mot mobilkranen för att få ner dem. 
 
Sista biten. Kanske är det en "stoppkloss" den lilla biten?
 
Nu tror jag att det mesta är klart. Hela förloppet tar mindre än fyra timmar men då är själva tornet och bommen monterade samt bakbryggan.
 
Snyggt jobbat!

RSS 2.0