Att arrangera en orientering (nästan själv) #9 - Ekonomisk efterspel

Fakturorna gjordes i MeOS, de mailades ut till de e-postadresser som MeOS hämtade från klubbregistret. Av dessa fick jag endast en retur. Det saknades några klubbars e-poster i klubbregistret så dessa fick jag söka rätt på via deras hemsidor. Det var förvånande, för det lär ju vara många klubbar som får krångla med dessa som har angivit fel eller ingen adress.
 
Några fick fakturor men med 0 kr eftersom det var betalt kontant på tävlingen. Men så klart klubbarna får det, för arkvien eller deras interna uppföljningar.
 
Pengarna strömmade in men det var vissa som dröjde efter sista betalningsdatum som var väl tilltaget.
 
Via Eventor kryssade man i att man följt reglerna och Eventor räkande direkt ut hur mycket skatt som SOFT och DOF ska ha. Tävlingskontrollanten checkade i en ruta elektroniskt och så var det klart. Satte då in pengarna på angivna konton.
 
Sen började det tråkiga. Att jaga de klubbar som av en eller annan anledning inte betalt i tid. Jag har svårt tänka mig att det är av illvilja i alla fall eftersom vi hela tiden sänder pengar kors och tvärs efter alla tävlingar. En del hade svårt att ta emot fakturor då de har automatiska system som kräver vissa format/informationer på fakturan. Hur ska jag som sänder en sådan känna till det? De fångades ju upp till slut, men systemet borde ju sända en varning när en "skum" faktura kommer in. Hur nu de jag gjorde var skumma eller inte vet jag inte, de var ju typ "vanliga".
 
Jag uppmanade klubbarna att ange fakturanummer eftersom pengarna mottogs på ett vanligt bankkonto. Många skrev andra saker före det exv "Fakt-nr 123456" och då antalet tecken är begränsat på olika sätt var det ibland kapat eller att inga meddelanden alls kom fram. Det var ett väldigt pusslande. 
 
I dagsläget är det fortfarande ungefär 5 klubbar som inte har betalt. Jag vet inte vad jag ska göra men jag måste nog börja RINGA deras kassörer. Oerhört besviken är jag på detta! Jag vill arrangera, inte sitta och jaga fakturor som självklart ska betalas snarast.
 
Nu siktar jag på nästa arrangemang och detta läggs i arkiven!

Att arrangera en orientering (nästan själv) #8 - Bananalys

Dags för lite analys av banorna då.
 
Noterbart är att ingen sprang INSKOLNING. Kylig arrangörsstab utnyttjade detta till att in i det sista avvakta med arbetsmomentet att sätta ut sura/glada gubbar i skogen. Och det gick hem. Som arrangör är det en av de arbetsuppgifter som är mest betungande jämfört med hur många som har glädje av det och som dessutom bäst utförs så sent som möjligt, då man redan är upptagen med annat.
 
Största bommarna - var det för svår bana eller fel på kartan? U-banor kan det vara båda, men för vuxna kan det bara vara fel på kartan. Fast det är inte riktigt sant, återkommer jag till.
 
Kartan ovan: Ju större svart ring desto större medelvärde på bomtiden. K37 hade DH10. Man ser att de bommade mycket, medelbomtid (hur nu den räknats fram vet jag inte) var 2:33. När jag ser kontrollen, undrar jag hur den kunde smita igenom! Det är ju en för svår kontrol. De kom söderifrån från kontroll 34 (4). Märkligt, men det syns tydligt att den var svår. Den syns inte från stigen och inte heller den alternativa ledstången bäcken. Jag fick trots detta ingen kritik från löparna (s föräldrar) för detta! Det borde jag fått!
 
 
 
Nedan Medianbommen:
 
 
Höga medianer på två typiska "vuxenkontroller".
 
74 - kontroll som många vuxna hade. Från att varit kuperat område flackade det plötsligt ut. Jag gissar att många slarvade med riktningen, och där fanns inget tydligt att läsa på. Kontrollen var dessutom inte så lätt att se då den hängde i en stor gran, så klart på "fel sida". Skum karta? Ja kanske.
 
84 - Egentligen likadan som 74. Här är det dock fler klasser med de allra duktigaste löparna med, det håller nog ner bomningen en del.
 
 
Men jag tror att medelvärdet säger mer, kanske är tydligare så här:
 
 
 
39 - En stigkorsning. Det var endast U1 som hade denna kontroll. Det är svårt att säga varför denna kontroll hamnar högt på listan. Jag tror inte kontrollen eller kartan var för svår. Den som bommade mest på denna sprang ensam på U1 för första gången. Löparen hade bra fart under fötterna, så pass bra fart att det ledde till två rätt stora bommar. 
 
 
 
33 - En DH10-kontroll.
Här kan jag nog klandra mig själv lite som banläggare. Det var först en rätt besvärlig ledstång, bäcken. Sen gissar jag att när väl stigen dök upp tog det mycket tid för en del att ta stigen till kontrollen istället. Möjligen nåt ledstångsbyte för mycket?
Men denna analys är helt fel. Sträcktiderna visar att två syskon kom ihop vid kontrollen innan. Gemensamt har de sedan gjort en rejäl tidskrok. Förmodligen glömde de lite att orientera. Så kontrollen var ev OK.
 
58 - Fjortonklasserna hade denna som kontroll 3, så jag misstänker att vägen dit var fylld med tvekan och att det drar upp bomtiden. Själva kontrollen är dock rätt så svår, även om man innan har man en myr som går att se tydligt, och bommar man har man tydlig uppfångare bakom. Men det är inte så god sikt och rätt bökigt på marken. Kanske på gränsen till för svår för 14 alltså?
 
37 - Har jag nämnt ovan, är mitt fel som banläggare!
 
77 - DH12 och ÖM3 hade denna som kontroll 5 på en lite längre sträcka.
Jag gissar att man kunnat tveka redan ut från fyran. Stigen som är nästan osynlig, och därför ej med på kartan, var vitsnitslad över myren. Sedan kommer en till myrpassage som säkert gjorde en del osäkra. Det var dock väldigt tyliga stigar på andra sidan den helt öppna myren. Kontrollen kunde nog ses från stigen, men felet som jag som banläggare gjorde här var att det inte finns nån tydlig markör var man ska svänga av stigen.
 
75 - 28 besökare med i snitt 0:49 som bomtid. Även här DH14 och ÖM5. Jag tror att det var så mycket snabbare de som rundade att de, tydligen många, som körde rakt på ger detta utslag. Att runda minimerar misstagen, men det är inte säkert att det är snabbast.
 
Men hur gjorde jag kartan? Eftersom MeOS var administrativa systemet kan man ur det plocka lite statisk på bommar. Hur MeOS definierar bomtiden framgår dock inte.
 
Fem intressanta kolumner, men man kopierar allt in i ett excelblad (Open Office-blad, naturligtvis kör jag Open Source även där!)
 
Mecka till så man har koordinater utan decimaler, och gör bomtid till ett tal, jag väljer antal sekunder.
 
 
Gör om koordinat till WKT-format genom =SAMMANFOGA("POINT(";E2;" ";F2;")")
 
 
Spara denna som CSV-fil (kommaseparerad fil) med kodning UTF-8, det ger följande utseende ungefär:
 
Läs in den i QGIS genom att lägga till ett CSV-lager så här (välj sedan förslagsvis UTM zon 33N som koordinatsystem men det spelar eg ingen roll tror jag)
 
 
 
Du får en svärm nu: 
 
 
 Högerklicka på lagret, välj egenskaper, och ställ in storlek efter bomtid.
 
 
 
Man kan ställa in mer där, vilken text som ska synas etc. Prova dig fram.
Exportera sedan lagret, jag gjorde en bild, och lade sedan som bakgrund i kartan i mitt kartprogram OOM. Nedan är MAXbommen på varje kontroll. Väldigt få kontroller som inte någon alls bommmade.
 
Violett är antal löpare, och grönt medelbomtid. Det är nu lätt att börja anlysera.
 
K55 bommades friskt, likaså K97. Låt oss titta på dessa två.
Tre banor, 7, 9 och 13 hade K55. Det var klasserna D45, H60, D16, H65, D50, ÖM8, H75, D70, ÖM7. Inga duvungar, möjligen D16. Jag skulle säga att från båda håll var kontrollen svår, även om själva höjden var en tydlig formation. Om jag får gissa är det vägen dit som ställt till det för löparna!
 
K97 besöktes av 38 löpare som bommade 114 sekunder i snitt.
 
Bana 17, 19, kom norrifrån. (Klasser DH10, U2, ÖM1, U1, ÖM2)
Bana 8, 14 kom från nordväst. (Klasser ÖM4, DH12, ÖM3)
 
Nu kan man ju som banläggare bli nervös att detta var en för svår kontroll... Jag studerade sträcktider för klasserna och i en klass hittar jag många löpare med stora bomtider. Det är en av 12-klasserna. De följde alltså stigen, och kontrollen syntes mycket tydligt från stigen då den korsar höjden väst om kontrollen. Diagrammet nedan från Winsplits online visar att några av de som kom allra högst upp i resultatlistan. Min misstanke är att dessa rusat allt för fort på stigen nerför, och gått i en klassisk banläggarfälla. Lite elakt med tanke på åldern, men 10-klasserna klarade det generellt bättre. 12-orna är ofta de som kan bomma mest! Bommen för ledaren gör att alla andra tar ett skutt uppåt i diagrammet nedan.
 
 

Jag ser också några gigantiska tider som drar upp medlet i ÖM3, men jag vet inte om det är denna kontroll som är för svår eller om man bara valt en utmanande svårighet! 
Så kontrollen var nog OK, trots att den kanske enligt banläggarboken var på gränsen till för svår.
 
Så till en annorlunda kontroll. 
Alla löpare hade K31, En kort bit från starten. Tanken var att dels kunna avslöja tjuvstartare genom att se negativa sträcktider till ettan (det tar mindre än en minut dit) men också att ge dem en, enkel, orienteringssträcka. Som synes bommades det 3 sekunder i snitt. Jag vet att det var ca 8 löpare som helt enkelt sprang förbi. En rätt så välkänd speaker stod dock där och påminde dessa om att läsa kartan varpå många stannade upp. Fast nån rusade iväg nån minut, innan denna återvände. Så åtminstone 8 bommar på denna lätta kontroll, en bra start för mig som banläggare! :)
 
 
K64 hade några av de allra äldsta klasserna D70 och H75 samt H20- och H35-klasserna. Man kan se att den var svår för dem, men svårt säga om den var FÖR svår. Det bommades 116 sekunder i snitt i alla fall. 
Mankan fundera om kartan var OK på detta ställe, men terrängen var diffus och de hade haft en väldigt lätt etta, så kanske underskattades hela kontrollens svåreighet?
 
 
 
 
Här ser man riktningen på dessa två. Den första var svår, många hade problem med den diffusa kontrolltagningen, men sen den kortare sträckan gick bra! Min analys är att kompassgångsförmågan är lite lägre nu än förr. Många är ovana en så detaljfattig sträcka där det inte är nånting alls att läsa på förutom kompassen. 
 
Hur gick det med km-tiderna då?
 
LÅNG:
D21 vann med 7:31, gissning + excel gav 6:47
H21 på 5:20, jag hade gissat på 5:33 min/km.
Min gissning var  4 % för hög.
 
MEDEL:
D21 vann med 8:19, 7:43 sade gissning + excel.
H21 vann på 6:11, min gissning var 6:18.
Min gissning var 2 % för hög.
 
Så mina H21-gissningar var bra, men excelbladet gav för snabba tider för damerna, trots att segrarna är världselit båda två. Man kanske måste justera kvoten mellan könen? 40 sekunder fel verkar formeln vara mellan könen. Eller så är Gustav B 40 sekunder för snabb per kilometer?

Att arrangera en orientering (nästan själv) #7 - Analys av terrängen

Länsstyrelsen hade ställt kvar på redovsining av tävlingen, men endast i form av rapport om var kontrollerna varit placerade och hur löpstråken gick. Inga krav på bilder eller annan redovisning av det som var syftet med hela den extra hänsyn som togs: markslitage eller störning av vilt. Själv var jag så klart nyfiken och har kollat lite i terrängen efter loppen.
 
Här är en bild av "normalslitage", av renar, rödmarkerat:
Det är en liten men ändå klart synlig stig som delar sig. Det finns rätt många såna här strigar/stråk i de delar av terrängen där djuren samlar ihop sig.
 
Vilka var de mest besökta kontrollerna? Ju större cirkel desto fler löpare hade kontrollen.  
Detta är medeldistansen och man kan se att de stora mängderna löpare befann sig inna i skogen. De kontroller som ligger närmast stigar/ledstänger är till för ungdomar och det var relativt få ungdomar med på den här tävlingen.  
  
Lyckades jag med att undvika myrarna? Hur många sprang över myrar?
 
Här en myr som jag bedömde ej var slitagskänslig, på medeln. Notera de kraftiga hjulspår som EN fyrhjuling åstadkommit. 
 
De gröna strecken symboliserar antal löpare på respektive kortaste väg mellan kontrollerna. Man ser tydligt att alla löpare hade samma första kontroll och att det sedan var vissa stråk som löptes av majoriten. De smalaste strecken är där klasser med få deltagare sprang.
 
Jag har rödmarkerat de platser där jag som banläggare inte lyckades med att helt undvika stråk över myrar. I princip är det ungdomsbanor eller Öppna Motionsbanor med lägre svårighetsgrad som passerat där. Det var också väst om starten några av de äldres banor.
 
Jag tycker att med tanke på det stora antalet myrmarker i området lyckades jag ändå rätt väl med att undvika att folk sprang i myrarna. Jag har studerat ett antal löpares vägval som de publicerat på webben. Man kan konstatera att ibland räcker det inte med att bästa eller närmsta vägvalet går utanför myrar: en orienterare kan alltid göra misstag och då hamna i blötmarken utan avsikt. Det kan också förekomma att bästa vägvalet går i nån avvikelse från kortaste vägen och där har också några löpare korsat en myr.
 
Hade jag inte tänkte aktivt på detta under banläggningen och markerat de områden jag ville freda hade säkert störningarna varit betydligt större.
 
Men frågan om några djur stördes av tävlingen, eller om någon våtmark tog någon väsentlig mekanisk skada, det kan jag bara spekulera i. Jag spekulerar "nej".
 
Hur såg det ut, var det några spår? Jo det är klart. Myrar ej så slitna för där sprider löparna ut sig. Jag besökte även skogen efter Sälen O-ringen 2016 och noterade där direkt att myrarna var väldigt slitna, men dock inte lika slitna som skogen. I skogen blir stråken smalare och slitaget hårdare. På myrar där vegetationen tröck ihop stråken kunde jag hitta de mest sltna platserna. Så öppna myrar ger förmodligen det allra minsta slitaget, trots att marken är känslig där. Men det kändes ironiskt att inte slita på myrar när det kunde se ut så här på nån plats.
 
Så här såg det ut i skogen vid kontroll 53 på medeln.
Markerat stråk är den slitna delen.
 
Här är det allra mest slitna området. Det har mer att göra med att två stenar tvingade in alla på exakt samma punkt. Punkten är väl en kvarts kvadratmeter stor. Det är enligt mig försumbart i sammanhanget. Punkten är kontroll 72 på medeln, så det var en av de mest välbesökta.
 
Sen det mest förbjudna: en låga som orienterarna har trampat på!
Som ni ser har en märkbar skada uppstått. Som jämförelse skulle jag vilja visa en trampad låga som jag dock tyvärr inte fotograferade innan tävlingen. De skador som den fått beror på att renarna har trampat på den och de var enligt mig jämförbara med denna. Skillnaden var att den låg precis på marken. Hade den legat så här högt upp hade nog renarna gått runt den istället. 
 
Bilden ovan visar förutom den underbara naturen, hur en sänka gör att stråket blir koncentrerat och därmed slitet. Här har uppskattningsvis 250-300 löpare sprungit. Får man gissa kommer renarna fortsätta hålla stråket öppet.
 
Och titta här, så här ser det ut när orienterare springer hand i hand...
Visst är det förskräckligt!?
 
Men visst ser det väldigt likt ut körskador från motorfordon/fyrhjulingar?

Att arrangera en orientering (nästan själv) #6 - Själva tävlingen

Jag kom upp två dagar innan tävlingen. Dagen innan satte jag och två till ut alla kontroller samt snitslade det som skulle snitslas, det var en del "stigar" i skogen för de yngsta. Startchefen och en till byggde start. Jag var med och fixade dass, det vill säga gräva ur ett befintligt samt byta gångjärn, och att spika en liten ställning runt två dasstunnor. 
 
SI-enheterna var hyrda av två olika klubbar, och jag hämtade ett gäng på uppvägen och de andra var redan på plats. Liten omprogrammering så var det klart för start. De var i "träningsläge" så den som stämplade först skulle komma att väcka enheterna, men då finns inget behov av att kontrollera dem på morgonen utan uthängningen dagen innan duger gott.
 
Skärmarna och SI-enheterna hängdes upp i träd/grenar. 10 "fårpinnar" och sista var fästad på en planka.
 
Sekretariatet bestod av en Panasonic FZ-M1 (toughpad), SI-master, tangentbord, kvittoprinter, hopkopplade med en USB-hubb. Mjukvaran var MeOS.
 
Direktanmälan skedde rakt in i datorn så länge det inte var folk där för utläsning, sedan via blankett som var konstruerad att kunna användas för en eller två dagar.
 
För att hålla koll på alla transaktioner användes en kassabok, där noterades de som betalade sin anmälningsvgift kontant.
 
98 bilar kom och parkerade. 330 löpare sprang. 
 
Markan sköttes av Renbiten, som serverade kaffe, bullar och renpita!
 
Resultat tankades upp på nätet (Eventor) med jämna mellanrum med redovisades inte i övrigt. Det gjordes genom att exporterar XML från MeOS som med USB-pinne överfördes till dator med internet och sedan in på Eventor. 
 
Kontrollerna plockades in och även snitslingen. Kl 21 på kvällen tog jag och en till och satte ut alla kontroller. Samtidigt byggdes starten. Målet fixade vi på morgonen, liksom dasset, för det var annat TC.
 
Det var väldigt precis med kartor dag 1, så till dag 2 gjordes extra kartor för ÖM-klasser. 100 extra kartor tröcks, för att garantera att det inte skulle ta slut. Det funkade. Så här såg uträkningen ut till dag 1, den fungerade, men knappt. Man måste idag räkna med ca 30% ÖM-starter!
 
Priser hade jag fått av lokala turistaktörer, men det saknades för U och HD10. Vi köpte 20 chokladkakor av närmsta hotell och då fanns det så det räckte. Lottade med en excelsnurra som jag byggde ihop på tävlingen. U-klasserna fick sammanlagda resutlat, medan övriga segrare lottades.
 
A = antal deltagare i klassen, så segraren i D21 i lördagstävlingen fick då lotterna 1 till 22 (kolumn B till C).
Nedanför detta blev det sen söndagstävlingen. Formeln =SLUMP.MELLAN(E14;F53) gav ett slumpnummer mellan första och sista lottnumret, och i slutet av varje rad (kolumn"D") fanns utvärderingsformel:
=OM(OCH($G$12>=E14;$G$12<=F14);"VINNARE";"") där G12 var slumpade numret, och E14 "från-kolumnen" och F14 "tillkolumnen". Nu hoppas jag att ingen hittar ett fel i dessa formler för priserna är redan utdelade och uppätna sedan länge.. :)
 
Ungdomsklasserna fick pris efter sammanlagd tid. U1/2, HD10 fick alla pris, sedan minskat antal uppåt i åldrarna. Dock var det så få ungdomar (-s föräldrar?) som härdade ut att vänta den tid det tog, så priserna räckte till alla undomar!
 
Inplockningen gjordes under kvällen av tre personer.
 
Personal 13 st:
A. Tävlingsledare, banläggare, kartritare, arenabygge, kontrollutsättare, snitslare, sekretariat, prisutdelare
B. Bankontrollant, kontrollutsättare, intagare, sekretariat
C. Sekretariat, prisutdelare, kontrollintagare
D. Sekretariat
E. Startchef, snitslare, arenabygge, materialanskaffare
F. Startpersonal
G. Parkeringschef, duschchef
H. Parkeringspersonal, kontrollutsättare, kontrollintagare, startsnitelsuthängare
I. Kontrollintagare
J. Småtrollsansvarig
K+L. Avläsare vid instämplingen (7 och 10 år gamla)
M. Assistent vid starten
(N+O+P 3 personer skötte markan som låg utanför tävlingsorganisationen)

Att arrangera en orientering (nästan själv) #5 - Lägga banor

Vad är myr? Det är min svåra uppgift nu när banorna ska läggas. Från Länsstyrelsen har utgått direktiv att som villkor för att få arrangera tävling under det så kallade "vårdatumstoppet" (som jag iof ifrågasatte datumen för eftersom det är samma datum i Grövelsjön som i Riksgränsen...) att inga myrar, våtmarker, eller kanter till dessa får belöpas.
 
Gällde det verkligen båda områdena? Det ena var ju mer ostört än det andra. De hade egentligen inte så mycket synpunkter på medelområdet i de dialoger vi hade innan beslut. 
 
Efter att ha skissat på frizoner samt försökt lägga båda ungdomsbanor och vuxenbanor kom jag fram till följande principer att tillämpa:

- Banor åt samma håll 
- Frizoner utanför löpstråken
- Omarkerade myrar på lången, men där inga banor har sitt "rakt-på-vägval" på
- Medeln består inte av några ostörds myrar ärför tas ingen myrhänsyn på medelområdet.
 
Sen är det jobbiga att bestämma hur många klasser och banor, samt banlängder. Jag använder John Vallins utmärkta Excelblad (skriv mailadress i kommentar om du vill ha det) för att utifrån en känd km-tid i en klass, räkna ut alla km-tider i alla klasser. Man kan då konstatera att SOFTs regler om banlängder inte matchar detta.
 
Det hela utgår från följande kurvor på km-tid per ålder. Kurvorna kan förskjutas uppåt eller nedåt vilket ju beror på hur "snabb" terrängen är.
 
I detta fall gissade jag på km-tid för H21, lången 5:33 min/km, 6:18 medeln. Gustav Bergman var ju anmäld! Excelen sade då att D21 skulle ha 6:47 min/km, 7:43 medeln . Resten av klasserna föll också ut med sina km-tider.
 
Då matade jag in ösnakde segrartider, och fick ut följande banlängder, med givet tillåtet spann från SOFTs regler som säger +/- 20% på banlängdsrekommendation, samt vilken procentsats av banlängd jag hamnade på. Jag siktade på 110% på alla, men jag kunde inte tycka att rekommendationerna var så bra då. Man ser att D75 får för lång bana om man följer reglerna, dvs om man har samma %-sats för varje bana. Om reglerna är skriva så att man bör ha olika %-satser för olika banor, är reglerna ett väldigt dåligt stöd i banläggningen.
 
 
Medeln är enklare, då man kan gissa att banlängderna utgår från segrartid 35 minuter för alla klasser.
Fritt fram att analysera! Finns mycket göttigt i denna fil... :) Ni ser att D21 fick 3,7, men till slut gav jag dem 4,0 km. Klart de ska ha LÄNGST!
 
Sen skulle ju de där banlängderna passa in på en bra bana också så i slutändan blev det så här: med klasser, banor, och banlängder. Medel 14 banor, lång 19 banor. Färre än så kan man nog inte lägga om man ska följa reglerna tycker jag.
 
Jag tycker det är synd att jag var tvungen att uppfinna detta hjul själv! SOFTs regler borde ha ungeför samma information i sig, och utgå från segrartider/km-tider snarare än banlängder. Banlängderna faller ju ut som resultatet av de två parametrarna.
 
Lång: Ett stort antal större myrområden markerades på kartan. Banorna för de stora klasserna, vuxenklasser, lades så att raka spåret mellan konrollerna inte skulle vara i frizonerna, som tillika var våtmarker. Inga vägval skulle läggas så att myr var bästa. De få ungdomar som förväntas delta måste dock få ta sig fram över myrarna, det finns endast ledstänger på myrarna (stigar/eljusspår) samt några diken eller småbäckar.
 
 
Jag ville minimera antalet kontroller. Det är lätt att man kommer över 100 stycken, för ungdomsbanor och svåra banor har väldigt få kontroller som kan vara gemensamma. Även detta att lägga i de här korridorerna gjorde att det var svårt att brassa på med många långa sträckor, vilket drog upp antalet kontroller.
 
 
Till slut efter strykningar och förenklingar landade jag på 72 kontroller! Det var jag nöjd med.
 
Sen försökte jag lägga banorna i dessa stråk. Om man undantar ungdomsbanorna såg stråken ut så här:
 
Ungdomarna, 16 och yngre, tyckte jag skulle göra sån liten påverkan: dels springer de inte alls på samma sätt i samma stråk som vuxna gör, de virrar mer. De är också lättare och trampar ner mindre. De håller generellt lägre fart. Det ÄR mindre och skrämmer djuren mindre. Desutom var de få, så banorna såg ut så här:
 
Medel: Området är så pass nära stugområdena att löpstråk skulle tillåtas över våtmarker. Dock skulle inga kontroller placeras i myrar/våtmarker och det gjordes inte heller. Det är några stråk som går över myrar, och med gult är huvudstråken inritade. 
 
 
 
Allt skulle sen in i Condes, och exporteras som OCADfiler. Varje exporterad fil blir i OCAD 8-format. Dessa öppnades i OCAD 9, för att där georefereas manuellt.
 
Kartan klipptes och allt sändes till tryckeriet.
 
När jag var i terrängen noterade jag att såna här vattendrag på myrar är känsliga för om orienterare springer bredvid dem:
 
Jag hittade också en myr där ett gäng lavskrikor bodde. De blev dock bara GLADA då jag kom och snattrade runt mig så fort jag var där. Men i övrigt var det stilla i skogen. Finns det djur överhuvudtaget? Joda, när själva tävlingen ägde rum fanns det fler fåglar i naturen. 
 
Lavskrika - en trevlig vän!

Att arrangera en orientering (nästan själv) #4 - Fixa karta

Kartan som jag fick idén från heter Lappvôll'n och är en gammal bjässe i 15 000-del, ritad 1980, av Kart-Bosse. Jag fick kartan av Bosse eftersom han fått den av de som en gång köpte den. Ingen av de gamla ägarna var intresserad av att göra nåt med kartan.
 
Scannad i 600 DPI.
 
Först var det digitaliseing av papperskartan. Scanning i högsta möjliga upplösning och sedan ritning i 60 timmar.
 
 
(Slutresultatet blev sen så här)
 
 
Den skulle georefereras och det gjordes. Den var inte så skev så det gick bra! Det är ju en fördel att kartan inte någonsin reviderats vid det tillfället. 2013 reviderade jag alla stigar, hus, vägar, etc på norra delen av kartan. Jag promenerade 90 km på 3 dagar och var i skogen mellan 10 och 12 timmar om dagen. Jag kunde så klart inte låta bli att ändra den fd punkthöjd som nu blivit en sänka. Och vart den tog vägen kan man faktiskt också se!
 
Efter det följde mer planbildsrevidering 2014, och 2015 när jag insåg att det skulle bli tävlingar satte jag igång med att revidera själva brunbilden, samt komplettera/justera övriga karttecken, i det område som lången skulle gå i.
Den mycket observante deltagaren kan se några spännande saker med två helkurvor, och en hjälpkurva i den nya nedre kartvilden.
 
Jag utgick från laserkurvor, och justerade de redan inritade sakerna utifrån det. Stenar och punktobjekt är luriga, men jag kom senare att besöka de allra flesta av dem för att kontrollera om de ska vara kvar eller flyttas. En del punkthöjder fick ryka, men i övrigt var det mycket som var bra gjort!
Staketet hade tillkommit och de gula öppna samt öppna med spridd vegetation har jag mestadels ritat itifrån flygfoton! Stämde mycket bra och jag har justerat det väldigt lite i terrängbesöken.
 
 
Ibland rensade jag rätt hårt. Intressant är dock södra stenen som tillkommit. Första varvet jag var där, tycket jag den var för låg. Den var dock väldigt utsträckt. Vid nästa besök, då jag bestämt mig att placera en kontrolli sänkan öster om den sten som ligger just norr om den södra som tillkommit, då bestämde jag att den skulle vara med. Dock missade jag att plutta in den med GPS och inte heller ritade jag dess position på kartan!
 
Detta kom jag på i ett sent läge, och fick med känsla rita in den. En löpare har faktiskt haft synpunkt på stenen, så dit måste jag och justera.
 
Stenig mark ritades bara på öppna klapperstensfält på den gamla kartan, så det kom till en hel del sånt på en del av kartan.
 
 
 
 
Kartan är alltså en mix av 1980-talsritning, laserkurvor, GPS-tekink, pappersritning, plastfilmsritning, datorritning, fjärranalys av nya flygfoton. 
 
Den nya kartan utgick jag dels från gamla kurvorna, justerade dessa hemma som jag trodde de borde gå utifrån laserkurvor, och sen den östliga delen ritade jag helt nytt.
 
Rena laserkurvor.
 
Grundmaterialet: röda kurvor är hemjusterade gamla kurvor som jag trodde de skulle bli, med stöd av laser.
 
 
Jag lade även in gröna stenar, såna som jag såg på flygfoto. Röda kryss är position för punkthöjd, enligt laser. Tomtgrönt streck är "vegetationsgränser" som jag tyckte mig se på flygfotot. Denna del ritade jag sedan på papper, scannade, och renritade i datorn.
 
 
Den östliga delen ritades med handburen pad och en massa olika bakgrundsbilder som snabbt gick att växla mellan. GPS-stödet bestod tyvärr i en separat handburen GPS. 
 
Jag ritade in röda höjdkurvor hemma, där jag trodde de skulle gå.
 
Väl i terrängen justderade jag så klart allt efter hur det såg ut på riktigt. 
 
Med andra sortera bakgrunder kunde jag få mycket stöd för att rita diken, öppen mark, stigar.
Här en variant där man ser objektshöjden, rosa är mark och ju mörkare grönt desto högre (träd). Med den och laserkurvor på meter/halvmeter kan man klara sig utan GPS i skogen. 
 
Här en genomskinlig kartbild som visar hur man kan få stöd för ritning av öppen/halvöppen mark. Men jag tycker det är väldigt mycket en känska man får i terrängen som mest beror på kontrastverkan: om skogen runt om är tät behöver det öppna inte vara lika öppet eller stort för att ritas.
 
Det är väldigt mycket svårare att från bilden ovan se hur tät en skog upplevs. Man ser ju exempelvis inte hur mycket låga kvistar och grenar som finns. Just på detta kartklipp smet en myr iväg också, och det var så klart några kunniga O-löpare som noterade detta och meddelade mig, i alla vänlighet så klart, efter målgång. Jag tror att majoriteten av löparna dock inte noterade det.
 
Här då ett sista exempel på lasermaterialets förträfflighet: ni ser ju bäckarna tydligt på denna lutningsbild som ligger i bakgrunden. Bäckar är släckta i kartan så man ska se dem.
 
Två kartkontrollanter gav mig stöd under vägen och det gjorde att kartorna blev lite bättre. Tydligen hade jag väl rätt teckenuppsättningar och så i datorn, så det var mest diskussioner om små gropar, stenig mark, stenhöjder och såna saker.
 
Kartorna fick sina godkännanden, och nu slipper man prata med Lantmäteriet om spridningstillståndet också.
 
 

Att arrangera en orientering (nästan själv) #3 - Länsstyrelsen

Så då var området bestämt, men datum... Det var ju en lucka eftersom Malung detta O-ringenår inte skulle köra 3+3 direkt efter Idre så de datumen ville jag ha. 2-3 juli, lördag-söndag.
 
2015-12-18
Jag meddelade Länsstyrelsen detta samt tilltänkta områden, och skrev de saker som jag kunde uppfylla ur de generella råden för att kunna arrangera under vårdatumstoppet.
 
2016-01-08
Jag kompletterade uppgifter med tänkta start och målplatser på fråga som jag fick dagen innan.
 
 
2016-02-05
Lite kommunikation där jag fått veta att avdelningen på Lst jobbar med frågan, och att den är knepig eftersom tävlingen planeras genomföras under vårdatumperioden.
 
"Hade det varit möjligt att skjuta på arrangemanget en vecka så att det inte utförs under vårdatumperioden?"
 
Ja, klart jag kan välja andra datum, men det var ju inte det jag begärde samråd om. Jag valde ju datum mycket noggrannt för att maximera möjligheten till stort deltagarantal.
 
Jag svarade här med väldigt långt brev, där jag nämnde följande punkter:
* Jag är medveten om vårdatumperioderna, ja är utbildad banläggare.
Grövelsjön är ett exploaterat område.
* Ena området ligger i direkt anslutning till stugområden.
* Andra området är mer "vildmark" men leder/stigar går där.
* Grövelsjön ligger i den allra sydligaste delen av Region 5 som har "vårdatumperiod" 11 juni - 10 juli, gränsar till region 3 som avslutar sin vårdatumperiod 30 juni. En gräns är inte exakt i detta avseende så jag menar att i Grövelsjön ligger nog den "verkliga" gränsen mellan perioderna någonstans mellan 10 juli och 30 juni.
 
 
* Motivet till varför 2-3 juli valdes. Efter 1 juli är renarnas känsligaste period över. Att läga dem före Idreveckan är därför inte lämpligt, och att lägga det senare gör att det ekonomiskt inte går att arrangera en tävling så långt fr¨n befolkningscentra, med de då förmodade lägre deltagarantalen.
* Åtgärder för att minimera störning på vilt och fåglar:
- Vägar och stigar används för transport (till fots) till startplatser
- Målområden läggs i slalombacke respektive mark kring fäbodvall
- Området består av skogsmark, viltet kan lätt hitta en tillfällig tillflyktsort.
- Banorna läggs i stråk vilket gör att löpare kommer i samma riktning.
- Runt löpstråk finns viltzoner, mindre såna zoner mellan stråken.
- Alla kontroller kommer besökas av arrangörer på morgonen, då kommer vilt få en "förvarning". (så blev det inte!)
- Viltavdrivning kan anordnas, men för att göra det på detta stora område kommer det krävas väldigt många avdrivare, och då terrängen inte innehåller några "barriärer" kommer viltet förmodligen att kunna flytta sig tillbaka in i tävlingsområdet, även under tävling då det är så glest mellan deltagarna. Jag anser inte att viltavdrivning ger en god effekt på detta arrangemang och är ej planerat genomföras.
- Att undvika störning av fåglar genom att planera banor i vissa stråk är väldigt svårt då det är svårt säga var fåglarna befinner sig. Dock undviks klippbranter för kontrollplacering.
- Tävlingarna kommer locka 300 max 400 deltagare och startdjupet kan väljas så med 2 timmars tävlingstid från första till sista start och med jämnt utspridda löpare blir det max 400/120= 3 per minut som startar och alltså långt färre som på varje punkt i skogen passerar. Det kommer handla om ungefär 8 löpstråk, om löparna är jämt fördelade åldersmässigt kommer alltså i snitt vara 2-3 minuter mellan varje löpare som passerar en kontroll. Huvudtesen i mitt resonemang är att störningarna för fåglarna kommer bli mycket kortvariga i de fall en löpare råkar springa precis förbi någon fågel. 
 
2016-02-23
"Vi undrar därför om det finns någon möjlighet att förlägga tävlingen till något annat område som är mindre orört."
 
Svaret innehöll ungefär dessa punkter.
 
I det tänkta området för "långdistansen" går det tre leder varav ett är elljusspår.
 
Kartan över det tilltänkta området ritades 1980 och har sedan dess funnits, och använts men i mycket begränsad skala. Att rita en ny karta över motsvarande område (minst 5 kvkm) någon annanstans kostar i runda slängar 250-300 000 kr samt tar ungefär en sommar att göra. Såna möjligheter finns inte.
 
Att vistas i annan mark är antingen likvärdig, eller som jag har uppfattat det, mer viltrik om man befinner sig i "hyggeslandet" det vill säga i skogsbrukad mark där mängden mat för vilt är vida överstigande den i denna fjällnära terräng.
 
Vad jag sett är det inga förekomster av rödlistade fåglar i detta område, utan det måste väl vara ungefär lika mycket fågel som i någon annan nästan obrukad fjällnära skog?
 
Så jag ser inte varför frågan om val av ett annat område är på tapeten då det blir samma "problem" oavsett var tävlingen läggs.
 
2016-04-01
Meddelar Lst att jag måste jobba vidare med planeringen, det börjar bli bråttom.
 
2016-04-13
Fick ett muntligt, men positivt, förhandsbesked! 
 
2016-04-14
Föreläggande enligt 12 kap. 6§ miljöbalken
 
Nu komså brevet där en rad åtgärder radas upp. De flesta är exakt samma som jag skrivit i min ansökan samt i kompletteringarna. 1 september ska banstråk, kontrollplaceringar och frizoner redovisas. 
 
Det jobbigaste att läsa var dessa punkter:
 
Banläggning ska ske så att orientering på undviks:
 
- på våtmarker
- kantzoner till våtmark (vilka är myrar, mossar, sumpskogslokaler, generellt öppna och blöta områden)
- genom vattendrag
- större våtmarksområden utgör frizoner.
 
Hej hopp, se på kartan:
 
 
Men nu är det bara att kavla upp ärmarna! NU vågar jag köra på för fullt! lite mindre än tre månader kvar till start. Detta kommer bli tufft, inser jag som är inte.

Att arrangera en orientering (nästan själv) #2 - ansökningar

Jag sökte via Eventor om datumen, och samtidigt började jag fundera på att samebyn var nummer ett, sedan länsstyrelsen och lite parallellt markägare för målområdena, och sist markägarna för starter och tävlingsområden. Formellt sökte Lapplandsfjällens OK, men den klubben har hemvist i Jokkmokk, så Dalarnas OF blev även medarrangör för att få tävlingen att hamna i rätt distrikt.
 
Samebyn heter Idre nya sameby och jag pratade med ordföranden. Tilltänkt datum var 2-3 juli vilket normalt är direkt efter deras kalvmärkning. De var tveksamma till kartritning på kalfjället då det kan "råka" bli ett femdagars till slut. VI kom överens om att jag inte ritar mer karta på kalfjället och att inte arrangera orientering före 1 juli.
 
Markägaren för målområde 1 hade arrnaderat ut marken till en hotellägare, som inte hade nåt emot detta. Den andra markägaren, för dag 2, var ett skogsbolag, men marken och den lilla fäbod som står där sköttes av lokala sportklubben, som gav mig OK. Start 1 låg på bolagsmark och på ett elljusspår, jag tog då ingen vidare kontakt. Start 2 var tänkt vid en stuga så via stugägarförenignen fick jag OK på det. Senare ändrades startplatsen till en återvinningsstation. Jag fick aldrig reda på vem som har hand om den, men markägaren var samma bolag som ägde den mesta marken för dag 2 så jag gjorde inte mer med det i det sena läget som detta blev av.
 
Länsstyrelsen fick en utförlig ansökan, då datumen ligger inom "vårdatumstoppet" så jag skrev in alla de punkter som man ska följa, enligt Bilaga 4. Orienteringsarrangemang under vårdatum perioden i region 4 och 5 i Naturvårdsverkets "ALLMÄNNA RÅD 96:4 Orientering och andra friluftsarrangemang". Jag visade tänkte start+målplatser samt de områden som skulle beröras av banorna.
 
Jag nämnde att jag via "Skogens Pärlor" ser att man passerar två nyckelbiotoper med mål tallskog men det skrev jag att jag trodde att man inte behöver ta särskild hänsyn till. Det fanns också några fornlämningar (och även en vattentäkt, om än den inte syns på Skogens Pärlor) som jag sade att jag ska undvika att placera kontroller i eller givna löpstråk förbi. Sist nämndes ockås att f

rån artportalen kan man se att det finns många fåglar i området och även lavar men att jag inte trodde att det heller skulle föranleda några speciella hänsynstagande åtgärder.

 

 

 

 

Vad gäller jaktlagen så blev det lite si och så, men Länsstyrelsen hanterade jakten i reservatet, men nu skulle typ inge banor gå där, och just i skrivande stund undrar jag hur det där blev. Jag tror att jag missade en del i kommunikationen med jaktlagen, så det är så klart en miss.
 
 
Markägarna fick jag tag i genom att de alla fick var sitt brev med en karta och förklarande text om hur det skulle gå till, datum och antal förmodade deltagare. De fick några veckor på sig att svara med frågor/synpunkter, och med alla deras tysta accept tyckte jag att gjort vad som var rimligt för tävlingens genomförande.

Att arrangera en orientering (nästan själv) #1 - få en idé

Nånstans på nätet hittade jag en karta, och jag gillade vad jag såg.
 
Jag fick tag Kart-Bosse och joda, han hade inget emot att jag digitaliserade den och använde kartan
 
Så jag fick kartan och tänkte väl inte riktigt åt vad håll det skulle barka utan digitalisering följdes av enklare revidering, så att kartans vägar, stigar och hus skulle stämma. 3 dagar med 9 mil 2013 var min första revideringstur.
 
Sommaren 2015 insåg jag att 2016 skulle inget 3+3 hållas i Sälen efter Idreveckan eftersom de skulle ha fullt upp med O-ringen senare på sommaren. Det var läge att slå till! Så jag bestämde mig, och fick klubben Lapplandsfjällens OK att vara arrangör och med mig och min firma att vara arrangör. Dalarnas OF var medarrangör på grund av det distriktsöverbryggande som krävdes. 
 
Tanken var alltså en tvådagars som skarvar på efter Idreveckan, så att de som brukar åka dit skulle fylla hålet med Grövelsjöorientering istället!

Förbättra tekniken kring kylskåp

Jag satt där en morgon och läste min tidnign, en dag som så många förut. Då tänkte jag på alla kylskåp jag haft, som en efter en burits ut.
 
Givetvis borde man tänka utanför boxen. Man kan förstärka den effekt som värmepumpen ger med dels smältande is som man lagrar som färr i världen, gratis i en källare i isolerande hö. 
 
Vidare kopplar man in utomhusluft då den är tillräckligt kall. Typ hela vintern ska ju inte ett kylskåp alls behöva pupma värme, bara rotera kalluft i tillräcklig mängd.
 
Skisser nedan på "servett".
 
 
Finns det redan??
 

Aj

När man faller och det gör riktigt riktigt ont, då syns INGENTING.
 
Så värdelöst.
 
Men idag, då syntes det i alla fall! En björk mot ett smalben, 1-0. Får rita in några nya höjdkurvor på smalbenet. Hoppas det lugnar sig till imorrn.
 
 
OBS, inget gick av! Inte ens björken.
 

Nato eller inte

Imorgon 25 maj ska det röstas om Sverige ska skriva på Natosamarbetsavtalet. Om det skrivs på går det i korthet ut på att Sveriges regering kan bjuda in Nato om de så önskar.

Det som de polariserade parterna nu diskuterar är enligt mig om punkten "skriver vi på provoceras Ryssland" är en parameter att ta hänsyn till eller inte, eller om den existerar, ska man ta nån hänsyn till det eller inte?

Att den inte existerar, det är löjligt. Det är ju klart att Putin kommer säga att det är provocerande, och det han säger på sånt sätt följs ju ofta av agerande.

Däremot är det vettigare att diskutera om det spelar nåt roll. Kanske ett värdlandsavtal med Nato ger mer fördelar än nackdelen att det provocerar? Jag har inte sett denna viktning, men jag har kanske missat den. Den är för mig i alla fall inte alls självklar. Här anser jag att svensk politik och journalistik har helt missat målet.

Eller så är man, enligt mig, mer extrem, och då säger man att vi skiter i om vi provocerar nån. Det är 100% vårt beslut. Visst, det är ungefär som att utnyttja sin rätt att säga att nån är en idiot om man tycker det. Man kan välja mer framgångsrika sätt att få fram sitt budskap eller nå sina mål.

Openorienteering Mappers androidversion på windows

Ja det var en lång rubrik! Jag ville få in ett program som kan rita karta på windows 8-handdator.

OCAD 12 är det som säljs nu, kostar 5000 kr och kan inte spara till äldre versioner. Nix! Vägrar.

OOM går ju att köra, men ska man ha GPS-stöd krävs Androidversionen. Nå, det finns en emulator Windroy som jag testade att installera. Datorn blev plötsligt exakt som en Android! fränt.

Lade apk-filen för OOM i rätt katalog o startade om Windroy, men jag tror att Windroy emulerar en version för gammal Andoir, inte Jelly Bean som OOM är gjord för? I vart fall funkade det inte.

Det var en gång

Ett UFO?
 
En kamera vars minneskortläsare fick spader...
 
En ren som vilade.
 
En lite vild katt som skrämdes.
 
Ett moget väghallon.
 
En morsa.
 
 

Never ending äpple

Jag skar en bit ur ett äpple, och dagen efter noterade jag att ytan knappt oxiderat. 
 
Äpplet hette tydligen Royal Gala #4173, Südtirol, från Südtiroler Apfel g.g.A.
 
Dag tre, såg det ut så här:
Till äpplets försvar hade det mjuknat, men nog är det nåt skumt och lite läskigt med frukt som inte oxiderar... eller?
 
Efter detta ser äpplet likadant ut i minst en dag till men mjuknar och blir lite svampigt.

RSS 2.0