Titta bakåt

Du jobbar. Det är en oändlig hög med sand som du ska flytta med en leksaksspade. När du tagit ett spadtag, rasar det ner ny sand och det syns inte att du tagit nåt.
 
Du tar spadtag efter spadtag. Hela tiden rasar det bara igen. Inget syns att du jobbat och slitit, det känns hopplöst och oändligt. 
 
För att se att du faktiskt HAR åstadkommit nåt måste du vända dig om, och titta på den hög som bakom dig växer. Det är där du ser resultatet, på det du åstadkommit. Inte genom att titta på den aldrig sinande strömmen av potentiellt arbete som ligger framför dig.
 

Den glödheta bastun

Den glödheta bastun
Vågorna på sjön har stillat
Värmen omfamnar, hettan nyps, bastuångan biter
Sjön får åter vågor
 
 

Vårens obändliga kraft

Inte ens den stora dammens turbiner orkar med. Vårfloden släpps fri och älvens dån är åter som den varit i tusentals år innan cement och stål tystade den, band den och omformade vattenfallet till TV-tittande, rakande med maskin och elektriskt lyse sent på nätterna.
 
Jag stod där och stirrade ner i det humusbruna vårvattnet som forsade i en snabb slät plym nerför luckornas rutchkana, för att sedan brutalt kastas upp i luften för att döda så mycket energi som möjligt. Det iskalla vattnet kylde luften och nedströms kände man en kall vind svepa långt ner längs älvfåran, som att kliva ner i en matkällare mitt i sommaren.
 
Löven började spricka ut och man kan inte längre se solen rakt i ansiktet genom trädstammarna. Men den är heller inte helt skymd bakom en tjock vägg av löv. Man ser i närbild hur löven liksom ligger färdigpackade i sina knoppar likt noggrant hopvikta fallskärmar i sina ryggsäckar, för att med samma fart när våren rycker i snöret vecklas ut på bara ett ögonblick.

Mest fascinerande är nog rabarbern. En röd knopp skjuter upp, och ur detta huvud kommer ett helt perfekt hopvikt blad, som ser ut som en riktigt veckad bergskejda innan det viker ut sig i sin fulla prakt och till slut är nästan helt slätt, som ett segel i hård vind.

Det finns också ett skirt ljust sileshår på marken, det är de växter som snart ska ta över hela den bruna lövmattan och dränka den i sin grönska, som kommer sluta vara så ungdomligt ljusa och spridda.

 
Hemma hör jag två forsar. De två närmsta kaftverken måste släppa tyglarana om vårfloden. Jag tänker att en dag kommer naturen åter segra, då vi slutar underhålla, förstärka och övervaka. Då rasar dessa dammar och forsarnas dån blir det som får ersätta TV-tittandet, rakandet med maskin och det elektriskt lyset sent på nätterna. Naturens obändliga kraft kan vi inte rå på i längden.

Att hitta sin förmågas gräns

I helgen deltog jag i 10mila, igen. Det ska inte handla om min egen förmåga som jag testade och passerade mina gränser. Jag såg tre andra exempel.

Vi börjar i duschen. Massa trött, slitna gubbar, några juniorer, få elitlöpare.Trängsel men ingen hets. I duschen, ett svagt droppande. Så här duschar de med torgskräck jämt, pressade mot väggen. Där kom dropparna ner. Schampoo använde nog bara de med flint. Men det var ett medvetet val. Systemet som värmde vattnet nådde sin förmågas gräns. Det blev att välja, antingen bibehålla flödet och sänka temperaturen, eller tvärtom, vilket valdes, sänkt flöde men bibehållen temperatur. Kompromisslöst och enkelt, så som det kan vara med tekniska system som helt enkelt går att styra fullt ut efter rationella beslut. Systemet klagade inte över beslutet utan levererade sin värme, droppvis.

På tidig söndagmorgon var det dags för middag eller frukost, eller båda. En pytt och kaffe beställdes i markan. Han som tog betalt såg ut att vara rätt nära sin förmågas gräns. Han hade jobbat hela natten. En pytt och en kaffe, tack.
Han slog in pytten, och sedan, med frågande blick: Vad mer? Mitt närminne är inte så bra nu...  Det kan jag hålla med om. Han hade gått över sin gräns. 
 
Sedan var det sjätte sträckan då. Ledarlaget sände ut en av sina mest rutinerade natträv i ledning med hela sex minuter. Stabila löparen skulle förvalta det som Rassmus Anderson ryckt loss på långa natten. Den rutinerade herren, vi kallar honom Mr T, har haft skadeproblem och nu är det väl de sista åren som riktig elitlöpare som väntar. Viljan att vinna med sitt fina gäng var maximal. Hård satsning med specifik träning innan 10mila, årets riktiga höjdpunkt, hade genomförts. Han ville helt enkelt vara med och vinna med sitt lag!
Ettan gick fint, men mot tvåan började eländet. Vi som såg GPSen gillade den sportsliga underhållningen, för de jagade lagen kom närmare och spänningen ökade. Men när det fortsatte, och fortsatte och fortsatte, och vi även fick se den irrande löpningen under en storbom, flackande blickar åt olika håll, ja då blev det för mycket. Kunde inte kameramannen lämna honom ifred? Koppla bort GPSen? Låt honom reda ut sina då stressade tankar och komma in i matchen igen?
Efter målgång och den gissar jag delvis gömda besvikelsen kom åter mikrofonen fram, och utlåtandet över prestationen vi fick höra var som ett tacktal, men omvänt. Löparen ursäktade sig och beklagade misstaget. Jag ville bara skrika, ALLT ÄR OK, här får du en kram! Alla har vi varit där, många var där speciellt denna nat... Så många tappade sugar som ligger där i skogen.
När man varit på sin absoluta topp och skador, löphastighet, skadeåterhämtning, syn och kanske ibland även motionvationen är på tillbakagång, då gäller det att inse att ens gräns är flyttad. Man måste springa mer runt på stig, köra med lääsglasögon, sänka sin förväntning. Men, att flytta sin gräns neråt men vilja ha samma resutat gör att man måste övertpresera än mer. Jag tror att idrottsspykologer får studera detta mer, men jag såg en löpare som passerade sin nya förmågas gräns, och det var smärtsamt att vara så nära, mer smärtsamt än de andra exemplena. 
 
Idrott är att lyckas vara så nära under sin förmågas gräns som möjligt, att justera gränsen, eller att sprnga den. Man vet aldrig helt i förväg var gränsen är, eller om det går att spränga den eller om det är bättre att ligga under den med marginal, eller om man också med lite tur kan lägga sig över den och ändå nå framgång!
 
 

Om att åka nattåg i Ukraina

Hur åker man nattåg i Ukraina, fick jag frågan. Så här går det till!
 
Biljetter
Tro det eller ej, men nu kan man köpa på internet!  Där finns så klart en Skypelänk till supporten på hemsidan, det du, SJ! Man får antingen en talong som man kan kvittera ut de verkliga biljetterna med eller så får man biljetter på en gång. Tågen drivs av statliga Ukrzaliznytsia (Укрзалізниця) som tydligen sedan 2015 har nån slags privat inblandning i ägandet.
Det coolaste är ändå att chefen för Ukrainska järnvägarna mellan 2016 och 17 var polacken Wojciech Balczun, som också varit rockartist i Chemia! Det tror jag hjälpte en hel del!
 
 
"Kupe" eller "platskart?"
Lite som svenska motsvarigheten till sovvagn och liggvagn, men skillnaden är att det snarare är "öppen sovvagn" eller liggvagn. Det finns även en första klass som kan sägas motsvara sovvagn. Bildgoogla "platzkart" så ser du vad du ska välja.
 
Kupe duger gott. Då får man fyra bäddar som man kan köpa helt själv eller dela med de som slumpen avser.
 
 
Låsa går bra med rejäla saker:
 
Steg till andra våningen, denna rä som ni ser utfällbar genom att lyfta ner den, den sitter spärrad så den itne trillar ner av sig självt.
 
Ute i korridoren är det ändå lite klass, eller hur?
 
Sitt värdefulla bagage bär man på sig eller så bkoar man en nederplats och sitter /ligger på det. Det finns en låda under sitsen där man får plats med en ganska stor väska:
 
 
Bäddning
Först är det en "rulle" med madrass och kudde som man ska rulla ut. Här bild på övervåningen och två dylika rullar:
  
Sedan tar man sin bäddpåse som innehåller två lakan, ett örngott, en liten handduk. Fryser du (haha!) tar man en av de tjocka filtarna, annars räcker det gott att skyla sig lite med ena lakanet.
 
Filtarna ligger uppe på bagagehyllan ovanför ingången:
 
Värme
Detta är den stora frågan. I svenska liggvagnar vet alla att först är det för kallt. Man skruvar upp värmen, man sätter sig och tjötar, sedan när man ska sova är det för varmt. Man skruvar ner lite, men inte mycket. Den som sover högst upp har sedan förmodligen för varmt, den i mitten kan ha lagomt och den längst ner har förmodligen för kallt. I Ukraina ligger alla på topp! det är rättvist för det är alldelens för varmt i precis hela vagnen. 
 
Man ska ju komma ihåg att i varje vagn finns en konduktör, och ibland en till "tekniker". Oklart dock om dessa delar på flera vagnar. På den gamla goda tiden eldades det med kol i stora värmepannor för att sedan därifrån ha vattenburen värme ut i vagnarna. Många har nu dock elektriska system istället, men fortfarande ser man rykande vagnar på en del stationer. Det här med att elda för kråkorna i det offentliga, det är vanligt förekommande.  Grunden till det kan jag bara spekulera i, men förmodligen har det nåt med Sovjet att göra och att det var "det allmänna" eller att det var (tilsl alldelens nyligen) "flat rate" på gas exempelvis.
 
Toalett
Toaletten är oftast "hål i golvet" i botten av den stålklosett smo finsn inne på dasst. Varmt vatten kommer i kraneen om man med handen pressar upp en spärr. Dvs inget vatten kan stå och rinna i onödan! Men alla är o fingrar på samma pryl mitt i vattenflödet. Säkert har nån räknat ut att bakterierna tvättas bort i tillräckligt utsträckning.
"Lämna den som du själv önskar finna den", eller inte... lite stänk utanför, det är vanligt. Inte så konstigt med tanke på spårläget som stundtals kastar omkring vagnar och därmed resenärer aningens bryskt. 
 
Här bild på en modern toa med eluttag för rakning, och en "vanlig" kran av modernt snitt.
 
På grund av att fekalierna hamnar rakt under tåget, är toalettbesök förbjudet under delar av resan. Ett anslag anger de "Sanatoriska zonerna" enligt tider på anslaget nedan.
 
På anslaget ser man reglerna för detta, 
Det är förbjudet att använda toaletterna:
- 30 minuter innan ankomst till station för gränspassage
- vid rekreationsområden
- i tunnlar
- på broar över vatten
- 5 minuter innan varje station där tåget stannar, där man står still mindre än 5 minuter
 
För att inga misstag ska ske låses toaletten av konduktören enligt tidtabellen och reglerna ovan. 
 
Stationsstopp
En del längre stopp görs. Man kan passa på att gå ut och röka, och där kan man också köpa små bakverk i form av piroger, eller pastknyten med fyllning, dricka, cigaretter och annat livsnödvändigt av tanter som gör sig en hacka på tågresenärerna.
 
Vid några långstopp kommer också tekniker och knackar med långa hammare på lagerboxarna till hjulaxlarna längs hela tåget, en gubbe per sida, för att lyssna om de är överhettade. "Klick" låter det om den är kall, "Klack" om den är varm, och "Klock" om den är för het. För säkerhets skull känner de även lite på dem ibland.
 
Skräp
Man lägger skräp i en låda borta vid toaletten. 
 
Te
Man får två koppar te per person. Det ingår, men man kan också välja bort det i samband med boknignen. Oklart om man sparar 6 kronor då? Det är svart te, och tre *50 gram socker, så klart serverat i glas med metallhållare. Fina glas var det! Även tepåsen och sockret är av märke Ukrzhalisnysija så klart!
 
Mutor
Man behöver i dag knappast muta någon. Förr var det ju vanligare att det "var slutsålt" på just din resa, men at det råkade precis koma förbi en gumma med en extra biljett som hon vill sälja till dig, tyvärr då till dubbla ordinarie pris, men fullt synligt (och förmodligen i maskopi med) kassan. Idag har man anslag som tydligt visar vad man måste betala och vad som ska ingå.
 
 
Här står alltså ungefär:
 
REGLER
Välkommen till vårt tåg.
 
Detta ni kan få gratis:
- Konduktören bäddar åt dig om du åker lyxvagn, är handikappad, sjuk, åler med småbarn....
- Konduktör kan hämta dina använda sängkläder 30 minuter innnan ankomst (sic!)
- De kan koka ta gratis åt dig, om du har betalat för det i förväg (sic!! alltså ni ser att denna affisch behövs!)
- Konduktören kan gratis servera dig sötsaker som du köper det
- Gratis kokt vatten
- Använda första förband
 
Detta kan ni få om ni betalar extra
- Köpa te, kaffe, godis, tidningar
- Uppgradera till bättre standard om du betalar mellanskillnaden, det ska göras via tågchefen (huvudkonduktör)
- Genom tågchefen beställa texi, reservera plats i vilorum eller en bärare vid framkomsten
- Beställa expresspost
 
Era skyldigheter 
- Ta din plats och via dina dokument
- Följ regler om hur man beter sig på järnvägstransport..
- ...
 
Utsikten då? Tja, genom trippla säkerhetsglas och en rätt så bristfällig fönstertvätt, får man lite av en suddig bild av vad man passerar, men mer om det i ett annat blogginlägg!
 
 
När alla konduktörer drar in sin röda flagga är bara den längst bak med gul kvar, och då kan vi åka!
 
Trevlig resa!
 

Motionerna till FM 2018

Tänkte notera vad jag tycker om motionerna som ligger för Svenska Orienteringsförbundets förbundsmöte 2018.

Motion nr 1.
Känns som att FM inte har den detaljkunskapen om ekonomistyrning som krävs. Räcker nog med att utse ägarrepresentanterna, men de kommer ju ändras oftare än vart annat år.
AVSLAG

Motion nr 2.
Ja visst, låt alla klasser få skala 1:7 500 om arrangören vill erbjuda det, men det får inte kosta mer för löparen. Övriga regler som kartnorm och krav på naturhänsyn gäller oförändrat.
BIFALL

Motion nr 3.
Ja visst, låt även sprintkartorna tryckas i skala 1:3000 enligt ovan.
https://www.livelox.com/Viewer/Veteran-SM-sprint/H70?classId=112057
Möjligen lite väl många träd, trottoarer kunde strykas, en del refuger ska definitivt bort, och så aningens många småhus o utsprång kan rensas bort, men ser ut att vara rätt i huvudsak.
BIFALL

Motion nr 4.
Att ta betalt för att stå på en mark är inte oproblematiskt antar jag, och vi borde jobba på andra sätt för att få folk att använda det som han korrekt skriver är försumbart.
Redan idag kan man väl lägga på 5 kronor, hävda att man har smidig och bra, fri parkering så det krävs väl ingen ändring för att redan idag kunna göra så här? Swish har väl annars vält kiosken?
AVSLAG

Motion nr 5.
Jag tror att inte alla kommer uppskatta en så stor skala som 1:7500 o öppenklasser. För den med fullgod syn och en "läsbart ritad karta" är inte 10000 nåt problem överhuvudtaget inte ens med laserutskriven karta.
AVSLAG

Motion nr 6.
"Mikroskopiska skillnaderna", känns verkligen som att Gotlands Bro OK har sprungit på felritade sprintkartor. Det är dessutom inte så små färgskillnader. Det vore väl bättre att motionera om att göra "grönområden" ljusare, så att det i sprint bara är mörkgrönt eller ljusgrönt på kartan? Det kan man dessutom genomföra på en gång, utan att ändra nåt alls.
Men visst, i sak har de rätt, men argumenten är dåliga.
Jag ser att på sprinkartan i Visby finns det en del att önska: https://omaps.blob.core.windows.net/map-excerpts/a66ac4c0f51949679880e76d6f844576.png
Ser några branter som faktiskt ser "mellantjocka" ut, karttecknet för lättlöpt mark m spridda träd ser skumt ut, och det är dålig placering av vissa linjetecken. Kan detta vara anledningen att Gotlänningarna vill förstora kartan? Men det kommer vara lika svårt att se skillnaden eftersom renritningen inte är så bra gjord. Att lägga brantsvart överst i kartfilens färgtabell skulle hjälpa en del.
BIFALL

Motion nr 7.
Känns som att man inte löser nåt problem utan bara vill tvätta sig ren... Ska vi minska problemet, stort bilåkande, krävs däremot följande åtgärder:
- Mer närtävlingar
- Fler tävlingar med gemensam buss för klubbar
- Sov över istället för att åka hem mellan
- Fler tävlingar på platser dit man kan åka kollektivtrafik
Att köpa träd i VI-skogen är bara green washing.
AVSLAG

Motion nr 8.
Juli och de andra månadernas namn, samt veckordagar, stavas med litet j på svenska som också stavas med litet s.
Klokt, men hur f-n ska det gå till? Det innebär FLER SM-helger eller att kval stryks? Det kommer inte bara påverka USM för 18-åringar går också i skolan och DH18 kommer delta i "stora" SM och att köra det på olika dagar... ja. Det blir till att använda långhelgerna, i de fall där det inte är klämdagar för det är väl inte säkert att alla är lediga på klämdagarna?
Jag vet inte hur man rent praktiskt ska kunna få igenom detta. Kräver en utredning... :)
AVSLAG

Motion nr 9.
Nytänkade, visst, släpp klassena fria!
BIFALL

Motion nr 10.
Bra förslag!
BIFALL
 
Motion 11
USM är inte en stor del i "rektangeltänket" utan har en smalare målgrupp. Tyvärr eller inte, det kan man tycka. Ska SM vara SM så går det ut på att de bästa ska vinna, inte att alla ska vara med. Visst kan 1005 kr för tre tävlingar inkl fältmåltid vara dyrt. Låt först och främst löparna slippa betala säg 50 kr/dag för mat, den får man fixa själv eller köpa till ur egen ficka. 
Att sluta ta ut SOFT-avgift elelr tävlingsavgift för vissa tävlingar gillar jag inte, för börjar man på en så kommer gränsen flyttas och några andra tävlingar får stå för större del.
Samordna gärna resor och förhandla fram bra priser. SOFT kan försöka hitta projektpengar för detta, inte bara för USM. Problemet med kollektivt resande är väl att någon ska ha lön för arbetet och att det innebär en högre säkerhet, vilket naturligtvis kostar mer.
Det låter trots allt vettigt att inte ockra USM-priset, låt vara att evenamanget blir lite enklare. Subventioner, nej, vem ska betala den?
BIFALL på första förslaget, AVSLAG på de två andra.
 
Motion 12
Att ha som mål att ha en 40-40 representaion är bra, men ska inte stå i reglerna. Reglerna ska inte förhindra det. Sedan kan man ha åskiter om reglerna ska uppmuntra det eller inte. Som jag förstår det kommer typ 10mila och 25manna, och några andra stafetter, att påverkas om reglerna ska kräva ett likvärdigt upplägg oavsett kön. Innebär det att på exv 10mila ska det finnas en dagstafett med 5 sträckor, för alla kön, och en natttävling med 10 sträckor för alla kön? (Givetvis i olika klasser så att alla kön har lika stor förutsättning att vinna).
 
Well, jag vet inte om det är bra idé att tvinga någon utan att fråga det, men om 10mila, 25manna och andra (större) tävlingar som skulle påverkas är med på det så är det väl bara köra. Dock borde det bli en utrednign, om nu inte Ravien hinner med detta innan FM.
AVSLAG
 
Motion 13
Det ser i siffrorna ut som att det saknas 8%-enheter kvinnor i distriksförbunden, men i övrigt ser jag inte siffror som går mot RF's mål. Aktiva eller tävlingsledare ingår inte i RFs mål. Dock kan ju SOFT välja att ha HÖGRE målsättning vad gäller detta än vad RF "kräver" men det föreslår inte Ravinen så vitt jag ser. 
De borde varit mordigare och sagt att SOFT ska ha det målet på alla nivåer av aktiva, funktionärer etc.
Den där personen ska finansieras nånstans ifrån, men det är en väl prioriteringsfråga.
BIFALL
 
Motion 14
Men all respekt men det behövs väl lite nytt blod i SOFTs markgrupp? Så ja detta är ytterst central fråga nu och framöver i kort framtid. Personen bör jobba(t) på LST. Jag har faktiskt ett bra namn smo skulle kunna funka (ring så säger jag vem).
BIFALL
 
Motion 15
Frågan har ju väckts även i SOFT-kanslisternas utredning. Jag tycker att det är lite svag argumentation, men jag kan nog inte ge några bra motargument, det är väl inte så noga överhuvudtaget för 12-åringarna att köra en sån elitmässig startveriosn så jag håller med.
BIFALL
 
Motion 16
Om vi nu inte ska fokusera så mycket på resultat för barn och ungdomars idrottande så tycker jag inte vi ska göra detta till en för stor fråga. Klart att det inte är rättvist, men det är många andra faktorer också som inte heller gör det helt rättvist. Att en 39-åring tar storslam i 40-klassen är inte konstgare än att en 18-åring kan göra vinner 21-klassen. Nä detta upplever jag inte som nåt problem vad jag hört, och rent administrtivt blir det krängligare. Bäst är ju att byta klass då det (traditionellt ) inte är några tävlingar.
AVSLAG
 
SOFTS FÖRSLAG
Jag tycker man ska jobba mer med att vidareutveckla ÖM-klasern som är en stor succé! Smyg in de där U-klasserna i det systemet mer, men låt U vara åldersbegränsade. Låt tävlingshetsen finnsa kvar, det är ju ändå idrott vilket i stor utsträcknign går ut på att tävla mot varandra också
Det var ju lite otydligt vad som egentligen ÄR förslaget. Det måste förtydligas.
AVSLAG
 

Apoteket Apoteket börjar luras med ACO

Tillägg 2017-10-10
Tydligen är det inte Apoteket som äger ACO utan det är "bara" en produkt som de säljer. I sak ändrar det inte min kritik, möjligen mottagare. Så ACO har fått infon nu via en kontaktadress och jag anser att Apoteket bär ett ansvar de också eftersom de väljer att fortsätta sälja produkterna.
 
När Apoteket avreglerades blev apoteket Apoteket kvar från det ursprungliga. Idag är Staten ägare till apoteket Apoteket. Andra apotek såldes ut och heter idag lite olika. Länge har jag gillat deras okomplicerade ACO-serie av produkter. Ingen speciell design, finns i oparfymerade och "snälla" varianter och utan stort överpris.
 
Nu verkar det slut med det.
 
ACOs "specal care mild tvål" har dels bytt namn til MILD CLEANSING SOAP, eventuellt även recept, men framför allt design och storlek på flaskan!
 
Som alla ser är det en betydligt större flaska. Eller? I var fall högre. Titta nog, den är inte rund längre utan mer vingligt ovan med högre tyngdpunkt. Man gör en "Ketchup" / "Julmust" / "Kaffe". Man krymper försiktigt förpackningens storlek! Tyvärr vet jag inte om och i så fall hur priset ändrats.Kan bara gissa att det inte blev billigare.
Tittar man på baksidan ser man att den "större" flaskan har 50 ml mindre innehåll. Jag blir arg och väldigt besviken. Apoteket Apotekets USK är numera spolierad då man är precis som alla de andra apoteken i och med att man frångår den ärliga och enkla produkten som ACO tidigare stod för.
 
Man har även en intimtvål, se bild.
Här kan man ju lugnt säga att förpackningens lock är sjukt dåligt. Dels är det en gigantisk öppning så man kan lätt få alldeles för mycket tvål, vilket ju inte är korrekt alls med tanke på användningsområdet. Det andra är att det kräver ta mig tusan tvåhndsfattning för att öppna den! Jag klarar knappt öppna med en hand i alla fall.
 
Som så många andra bolag snackar man om "hållbarhet" med nån slags betydelse i flera perspektiv:
  • Hälsa
  • Sortiment
  • Miljö
  • Medarbetare
  • Lönsamhet
Om man menar allvar med miljötänket som man formulerar "vi minskar miljöbelastning genom att samla in överblivna läkemedel och minska utsläpp från transporter" ska inte produkter med så här lång hållbarhet säljas i mindre förpackningar. 
 
Nä jag tror att man fokuserar på lönsamheten: 
  • "långsiktig lönsamhet är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vara en konkurrenskraftig apoteksaktör." 
Så med det argumentet ska man nu "luras" lika mycket som övriga aktörer.
 
Det senaste var så klart en spekulation, men förpeckningsminskningen och den dåliga korken ogillar jag å det skarpaste. Nu fick jag det sagt!

Klottrare på stan

Jag har läst många tags, klotter och graffiti-bokstäver i stan. 
 
FA består av Geme och Oher. Geme började måla 2003, Oher på högstadiet 2001.
FA betyder tydligt FAKK AINA som de säger i graffitijulkalendern, och även visar på en bild.
 
SLOP som började måla 2006 och som med Zion bildade TIA från 2010.
 
 
 
2013 kom sig dessa i lag och då blev det FATIA. "Fattiga fast felstavat" som de berättar i en julkalender om graffiti.
 
 
FA, TIA och nu, FATIA, men TIAZ, är det zion som vill synas mer i TIA eller vem har hakat på där nu?
 
Jag gissar att de bor där de skriver, men jag vet nog bara på staden när.
 
Men med denna bild kan man ana att de är fler, eller bara haft gästspelare. Fatia kan vara så många som Grie, Lore, Scot, Slop, Ry, Oher, Toak (Tok?) Sekl, Catman, Zion. Vilket gäng! 
 
Hur gamla är dessa då? 2014 skrevs denna text nedan och där nämns högstadiet före 2002 så knappa eller runt trettio idag då.

Och gör det nåt då? Det kan man tycka olika om. Men att måla på sånt som alla vet kommer rengöras, till exempel ett tåg för persontrafik, är ju dumt. Ett helt tåg kostar enligt en artikel i GP 150 000 att sanera. Om man då tar en stor "tag" så borde det kosta säg en femtedel, som uppskattning. 30 000 kr. Att måla på såna ytor som kommer rengöras, det tycker jag klassas som kostsam skadegörelse. 

Om man kollar på Instagram så har gänget åtminstone sprayat lågt räknat ett tiotal tåg, det vill säga jag gissar de orsakat kostnader på ca 300 000 kr. Övriga målningar har eventuellt inte orsakat några direkta kostander eftersom de fått sitta kvar. Så en sådan målning kan ju inte direkt sägas vara skadegörelse, eller? Det drar i vart fall inte en massa kostnader för någon oskyldig (?) eller samhället (kommunen främst).

Källan till kunskap är http://www.jul.graffitisavedmylife.se/julkalendern2014/lucka-17-fatia/ samt egna foton.

Och vem ska jaga dem? Nedan Gävlepolisens nya Merca.

 

Glad när det går dåligt, ledsen när det går bra

Skulle på Johnossi-konsert, strul med att ta sig dit, köpte inte biljett fast det bara var en dag kvar till slut. Men då ställde de in, ett sår från en högtalarkrock i nåt fall från scenen blev infekterat in i märgen...
 
Normalt blir man ju sur när en konsert inte blir av som man tänkt gå på, men jag blev glad för jag kunde ju ändå inte gå!
 
Och när internet strular, då minsann har ju Chrome ett spel! Tryck på mellanslag.  Så då blir man SUR när internet plötsligt kommer tillbaka för då tar ju spelet slut! Märkligt beteende detta också. Sur när det går bra.
 
 
 

Testat att konvertera till ISOM 2017

Fixa karta

OOM klarar av att byta. Drygt med många nya nummer, men ett engångsjobb ändå. Jag testade den symboluppsättning som OCAD har gjort för v 11. Så här ser gränssnittet ut i Open Orienteering mapper. Till vänster den korsreferenstabell som OCAD gjort. Den var till ingen nytta i detta då OOM inte "äter" såna för annat än möjligt dxf-filer (på sikt).
 
 
Man kan direkt konstatera att OCAD hittat på nummer för de som var nummerlösa i normen, nämner följande:
 
101.1 Lutningsstrecket för höjdkurva
102.3 Indexkurvas höjdangivelse
411.2 Opasserbart grönt. Här hittar OCAD dessutom på att detta är "häck". Så OCAD gör nu att kartritare världen över kommer tro att det ÄR ett karttecken. 
Det finns fler exampel så klart men ni har min poäng. IOF tappar initiativet och OCAD tillåts namnge symboler gjorda eller aggregerade från befintliga symboler.
 
Vidare har OCAD hittat på punktsymboler för en del symbolers minmått.  Hissa eller dissa? 
Är de alltid ovala? Nå det är väl till nån slags hjälp, men jag ser ett problem om det blir för många varianter och "hemmasnickrade" kartsymboler i OCAD-filerna i framtiden. Dessa har fått indexsiffror 2 eller 3, fast 4 och 5 förekommer också för branterna.
Jag tycker det är synd att IOF inte tog chansen nu innan det blir en de facto-standard som OCAD bestämmer att ge alla symboler vettiga nummer med bra indexnummer. Nå det OCAD gjort är kanske det mest logiska så det är inte så dåligt.
  
Vidare testade jag att skjuta isär föremål 0,15 rent generellt som den kraftiga rekommendationen är. 
 
 
 
0,15 mm mellan svarta objekt. 0,4 mellan hus känns sjukt för stort! Skevheterna blir betydande. Det blir en rätt så skev karta även att flytta punktsymboler 0,15 mm, speciellt om det ligger flera stora nära varandra.
MEN, är detta avstånd ett krav eller stark rekommenadation?? Vad blir praxis? Jag tror att vi kommer få typ fyra olika sätt att hantera detta:
 
- Äh, det är bara en rekommendation, så för dessa karttecken struntar jag i det på hela kartan!
- Äh, det är bara en rekommendation, så jag struntar i det på dessa platser!
- Äh, det är bara en rekommendation, så jag struntar i det, men bara på de platser som verkligen verkligen är svårlösta på annat sätt!
- Ja, det är en stark rekommendation så jag följer det helt ut, och där det inte går att få plats så generaliserar jag bort saker tills det ryms!
 
Mitt resultat som "taliban" syns nedan.  
 
 
Jag kommer nog att, som kartritare, tillämpa tolkningen 2 på husavstånden, men 3 i övrigt. Vem avgör om det är enligt standarden? Det blir väl kartkontrollanten som jag ser det.  
 

Färgkoder

Kollar man på den fil för OCAD 11 som OCAD AG lagt ut på sin hemsida hittar jag några skumheter.
 
1. Färgen PMS 471 finns i flera varianter
Med risk för att avslöja sig som amatör, men nog ser det ut att vara rätt stor skillnad på nyanserna? CP och UP är fär fyrfärgstryck på "uncoated" eller "coated" "stock". Vad nu det betyder. XCG ska användas för sjufärgstryck på "coated stock". 
 
Normen säger att man kan använda upp till sex färger. Så vilken variant av PMS-brun gäller?
 
Jag kollar en färg till, och det ser lika ut för gul.
 
Nå grejen är väl att på Pantones hemsida finns det inte namn på färger som enbart har nummer. Har man tittat på denna del i normuppdateringen? Enkelt att granska i alla fall, men svårare att göra rätt?
 
Tänkte sedan på CMYK, det är ju ett system som är väldefinierat, inte av ett företag som Pantone, utan av 
ISO. ISO 12642-1:2011 vore det väl bra att hänvisa till?
 

Symboler i OCADs fil för OCAD 11

"Oapp" bidrog med lite tips till mig på en gång (PS hittade det också såg jag):
206 är i OCAD-filen en punktsymbol, borde vara en yta. Men jag säger, det står inte explicit! Jag tycker man borde gjort ett tillägg på alla symboler om det är linjer, ytor eller punkter. Sedan är det flera varianter på varje sådan men att ange huvudindelningen vore inte fel.
 
 
Vidare borde 206 ha en 206.1 för den svarta färgen, och en "supervit" 206.2 för jag gissar att man inte vill att det ska lysa igenom annat jox i det hål som man klipper (?) i den svarta blaffan. "White for railway" finns så det borde finnas även för "206 Jättekast". Men det står inte så jag bara gissar... synd man ska gissa är vi har en norm.
 
509 Det vita strecket borde vara spetsig inte avfasad.
 
111 är ej halvcirkulär.
 
Blocket är ej roterbart (?) men nästan helt rätt, OOM visar dock att höjden är 0,81 om man läser på koordinaterna.
 
 
525 och 526 är korrekt. Sedan orkade jag inte kolla fler tecken...
 

Blir det bra då?

Jag tog min karta från Grövelsjön och bytte symboler enligt inledningen. Jag orkade INTE byta lutningsstrecken för hjälpkurvorna. Jag tror också att jag har mängder med hjälpkurvor som är för korta då de inte visas med "skrap" men det KAN ha att göra med att jag kör en OCAD-symboluppsättning i OOM (0.6.8). De pratar inte 100% med varann.
 
Ungefär så här såg kartan ut från start. Nu är det en import utan kontroll av korrektheter från OCAD till OOM så det kan smyga sig in lite fel där. Och sedan byta symbolerna direkt til OCAD 11-ISOM 2017 15 000. Bland annat blev det lite väl många stenigmarksymboler, säkert nåt skräp från rek som låg kvar och dök upp igen.
 
Efter detta lade jag på 0,08 mm violett på stenar och punkthöjder för att se var de ska dras isär. OBS! Nu tolkar jag den starka rekommendationen som ett krav. Så ajöss med dubbelstenen!
Ja så här är det nu då och jag har ersatt alla handprickade stenig mark med de ytsymboler som fanns.
 
 
Jag har nu dragit isär stenar och börjat pilla med att få till stenig mark så att jag inte får "delade" stenar då kantlinjen råkar skära en prick. I OCAD för 5000 kr får man med en funktion som gör detta åt dig. Det lönar sig snabbt kan jag konstatera!! Det tog skitlång tid att pilla med och var magiskt tråkigt....
 
Lade på indexkurvorna och jag funderar fortfarande om det ÄR bra med femti.. förlåt tre, varianter av kurvtjocklek? Kan inte bestämma mig. En viss kartritare Öström trodde att man vid laserprintning kommer tvingas feta på linjerna, vad kan det bli, 0,12? Mot vanliga som är 0,14? Ja, vi får väl se.
 
Nu då, nu orkar jag inte mer men det är ju säkert mååånga fler saker att göra för att uppfylla rekommendationerna på minavstånd och andra måttkrav.
 
Tanka hem en pdf med gamla och nya versionen och skriv ut på er skrivare i A4 så kan du titta noggrannare!
 
 
Jag har inte hunnit förstå än, måste dels landa i hur tolka den starka rekommendationen. Men kanske kommer jag snart tycka att det där med att nu verkligen göra, eller, locka in kartritaren, i tanken att stenig mark är ett YTTECKEN och inte punktsymboler kan vara det mest geniala i nya normen! Det känns som att det hade varit lättare att rita om jag hade den tanken i huvet istället för att plutta ut stensymboler lite här och där. Men jag har inte använt "fight"-versionen 212, då måste väl kartan bli oläsbar?
 
Ordet är fritt!
 

4% av bilarna kör med ett trasigt framlyse

Jag har tyckt mig se att många inte orkar fixa sina framlysen. En grov uppskattning jag gjorde var att det är EN procent som kör med trasiga! Men en dag i bilen fick en notör räkna. Det passerade nära på 250 fordon och resultatet var nedslående:
 
4 % av personbilarna körde med ett trasigt lyse. Så min måttliga gissning på 1 % var sjutk underskattad. Nu vet jag inte om detta berodde på att jag åkte rakt ut i obygden, men det tror jag inte. Nån som räknar inne i stan kan väl dementera uppgiften annars!
Hela 11 % av lastbilarna hade ett trasigt framlyse!
 
 
 
Nu till min poäng. Det är för DJ----T svårt att byta lampa på en modern bil. Det borde naturligtvis vara en av de allra enklaste sakerna. Ett snäppe och så dra ur, sätt i en ny. Naturligtvis borde också armaturerna ha en standardiserad utformning så att du lätt kan byta till en annan energisnålare/snyggare/billigare modell, utifrån dina egna preferenser. Skulle det vara tvingande, dvs lagstiftat, om detta, det vet jag inte. Luktar kanske unket, men nog vore det bra? För konsumenten alltså.
 
 
 

Förbättringsförslag för Gävle

1) Bullerstaket längs E4 10 km
2) Cykelstråken måste bli utan punktfel
3) Utöka bibliotekets utlåning till även borrmaskiener etc
4) Lyft ut den där loppisen från Åhlénsparkeringen till torget
5) Öppna upp havet genom fler rastplatser/grillplatser/kajplatser nära stan med utsikt och tillträde för allmänheten
 
Eftersom det är så flack terräng så bullrar det från E4 över stora delar av stan. Genom att få bort det aldrig tystnande bruset från E4 skulle man få tyst i delar av stan där man annars har lokalt trafikljud som dominerar, då den lokala trafiken tystnar. Lokal trafik är också mer temporär, det finns tider då den tystnar.
 
Att cykla är inte så lätt, ju närmare centrum man kommer desto fler "punkter" finns som stör. En cykelresa borde räknas i antal störande punkter snarare än i längd. 
1. Den nya cykelbanan mitt mellan körfälten på Nygatan tar plötsligt slut...
2. Stortorget... cykelbanor som går dit tar plötsligt slut och man ska trängas med alla som går över torget.
3. Cyklar man från Slottstorget (den gräsyta där Bocken brukar brännas) och ska korsa Södra Kungsgatans v del måste man inte bara se på bilar från höger, utan samtidigt på cyklar från vänster som kommer i hög fart nerför backen från Söder. De som går där är också så klart i vägen. Dessutom är det ingen cykelöverfart så man kaninte förvänta sig att bilisterna stannar.
4. Smal cykelbana med en oerhört smal gångbana ska trängas på ena trottoaren. Den enkelriktade vägen är snudd på två filer bred samtidigt... lägg cykelbanan på NV sidan S Strandvägen och trottoaren på SO sidan kan bli lite bredare.
5. En chikan där cykelbana och gångbana byter plats på "trottoaren".
6. Mitt på bron över ån ligger tre ankare. De tar upp säkert en halvmeter av cykel/gångbanan.
7. Ska man in mot centrum ska man korsa vägen, istället för att få svänga vänster in på Kyrkogatan som borde bli ett cykelstråk istället för Drottninggatan.
8. Ska man österut här hamnar man på en kullerstensyta och i änden mellan en trottoarkant och ett lågt staket, smalt.
 
Mer låna! De har en elcykel, men leksaker är liksom böcker nåt man bara använder kort tid, verktyg är också saker som man använder sällan så alla behöver inte ha dem. 
 
Loppisen är jättebra, det svåra med att återvinna funktinsdugliga saker är att hitta fram till den som kan använda/behöver saken. Ut i luften så att fler kommer dit!
 
Havet är nära men otillgängligt och dessutom grunt och med steniga kust. Gör så att man känner av havet mer! Ute på Alderholmen, delar av Brynäs (mer än T-udden) och så klart hal vägen längs Bomhus N kant behöver man öppna upp havet. Man ska inte bara ha det för att få havsvinden och snökanoner från.

Kartritardilemma

Ponera att den så kallade verkligheten ser ut så här. Tre objekt som begräsnar en yta, och i ytan tre tydliga punkthöjder, ekvidistansen är "tydlig punkthöjd" så de är dubbelt så höga som gränsfallet. Alla likheter med vanliga karttecken beror på min lathet.
 
 
Kartritaren inser att denne vill ha med alla tre, sätter igång med att rita punkthöjder, nu ser ni hur stor en punkthöjd är som karttecken.
 
 
När alla tre ritats ser det ut så här:
Kartritaren inser (dels genom att läsa kapitel 2.4 men även svensk översättning av ISMO 2000 och genom sitt sunda förnuft) att detta inte är bra.
 
Kartritaren är dock inte lat! Nu ska en lösning hittas på. Men varför är dessa fel?
 
1. Förminskar punkthöjdstecknet:
FEL! Man får inte göra om karttecken.
 
2. Dra isär punkthöjderna:
FEL! I detta fall kommer då kravet på inbördes korrekt position att ej uppfyllas. Punkthöjderna ser ut att skära de objekten som begränsar ytan, medan de ligger innanför. ( I andra fall är ofta förflyttning dock en bra lösning!)
 
3. Rita som en formritad höjd:
FEL! Svårt att se här, men höjdens storlek är så liten att den motsvarar en punkthöjd, det blir för litet och måste ritas som...
 
4. Rita dem som en punkthöjd:
FEL! det är ju tre höjder som är lika tydliga. Antingen ska alla med, eller ingen.
 
Den sista är dock eventuellt inte helt tokig, men jag tycker att följande är bäst;
 
Rita med "kullrig mark", naturligtvis. det finns ju ett karttecken precis för såna här situationer!
 
Tjipp!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ingen ICQ:ar längre

1) Ingen ICQar längre
2) Ingen ringer i fast telefon längre
3) Ingen hälsar på längre
4) Ingen sms:ar längre
5) Ingen chattar längre
6) Ingen ringer i mobilen längre
7) Ingen MAILAR LÄNGRE!!!!!
 

Alla borde läsa Imhof

Jag är ju nära på sjukligt (?) intresserad av kartor, orienteringskartor alltså. Jag har läst ISOM väldigt många varv, och den är ju som den är. För att fullt ut förstå en norm måste man vara mycket kunnig, påläst och känna till de tankar som ligger bakom normen.

Mycket av detta är höljt i dunkel då det mig veterligen inte finns några bakgrundsdokument publicerade (tips mottages dock tacksamt!). Men en liten ledtråd får man, då det hänvisas till Imhof men det sker i ISSOM, sprintnormen.
 
Eduard Imhof (1895–1986) var professor i kartografi vid ETH i Zürich 1925 till 1965. Man kan snabbt skapa sig en bild av en karttokig professor i Schweiz, vad annat än HÖJDKURVOR kan en sådan man gilla... jo reliefer var väl hans stora specialitet. Det räcker att bildgoogla på hans namn så får man en bra insyn i vad för slags kartor han var bäst på. Inte så konstigt, med tanke på hur kuperat Schweiz är.
 
Så detta lilla spår följde jag, och hittade snart en bok som skrevs 1965, översattes till engelska 1982; Cartographic Relief Presentation. Bläddrade fram till kapitel 8 (Contour Lines) där mitt intresse fick mig att läsa noggrannare. Och ja, nog tusan gav det en rejäl inblick i tankarna även för ISOM! Jag tror att Imhof antingen prickar kartografins väsen mitt i prick eller att ISOM är rejält inspirerad av Imhofs tankar. 
 
Nu till vad han skriver i en kort sammanfattning som inte gör anspråk på att vara komplett!
 
1. Höjdkurvor diskuteras, och konstateras att det är en linje som ligger på samma höjd.
 
2. Vertikala intervallet mellan höjdkurvor diskuteras, ekvidistans nämns. Teroier om hur man ska välja ekvidistans utifrån två parametrar teoretiseras: dels utifrån skalan och dels utifrån hur kuperat området är.
 
Sen kan man räkna ut vad som teoretiskt är möjligt att få plats på en karta, i en 45-gradig sluttning. Det hela kan sammanfattas i en approximativ ekvation, vilket för skala 10 000 ger en optimal ekvidistans på 5 meter.
A= M/2000 där 1/M=kartskalan. 
Efter ingående diskussion kommer en besvärigare formel fram:
 
A= n * log n *tan α
 
där n= √(100/M +1 )
 
och α=45 grader för alpina områden, 26 grader för medelhöga berg och 9 grader för platt eller böljande terräng. 
 
Det ger för 15 000-del en lämplig skala på mellan 2 och 15 meter. Mycket större spann än vad normen tillåter!
 
I riktigt flack terräng (4 grader maxlutning) ger formeln att ekvidistansen 1 m är optimal för 10 000-del.
 
3. Kombinerade ekvidistanser där man på brantare delar använder en större ekvidistans och med kraftigare symboler än på flackare diskuteras kort men ses inte som en bra lösning då läsbarheten blir lidande.
 
4. Mellanliggande höjdkurvor (inte hjälp, det är ingen "hjälp" för den engelska termen är intermediate) kommer nu ingående diskuteras. Och NU börjar det hetta till på allvar. Imhof förespråkar ett mer intensivt bruk av mellanhöjdkurvor! Men se nu, i 10 000-del förespråkas 10 m ekvidistans. Vid 5% lutning så blir avståndet mellan höjdkurvor 20 mm, och då förespråkas en mellanliggande kurva. Han menar att om avståndet blir mindre än 10 mm mellan mellanliggande och vanliga höjdkurvan tas mellanliggande bort. Han menar att de kan ge bra information i komplexa terränger.
 
5. Generalisering. För kartor med skala 10 000 till 100 000 
Tag bort darrigheter, men ha kvar såna saker som syns på minst två höjdkurvor då dessa är större formationer.
 
6. Sambandet mellan mätnoggrannheten och generalisering. Ju brantare desto mindre sidofel på höjdkurvan, men tvärtom vad gäler hur mycket fel i placeringen av kurvan man får på grund av generalisering. Hur en skarp sänka bli omformad.
 
7.Förhållandet mellan höjdkurvsstrukturen och ekvidistansen. Det vill säga hur kurviga de är och hur ekvidistansen är. 
 
 
Slutsats: 5 m ekv bygger på att kartan ska kunna ritas i 45 graders lutning!! Därför får vi så mkt problem, vi borde rita med 2,5 m på 10 000-del. 
 
Han skriver också det här med att en höjdkurva dels är en del av ett större sammanhang där den visar en sluttning, men att den ensam visar en form på en (lite) höjd. Detta med höjdkurvans dubbla natur är en svår sak för både kartritare och kartläsare innan man vet när kurvan är det ena eller det andra!
 
Orkade du läsa ända hit är du nog en som jag redan känner, och om inte, skriv i kommentaren för då ska vi nog lära känna varann! :)

RSS 2.0