Glad när det går dåligt, ledsen när det går bra
Skulle på Johnossi-konsert, strul med att ta sig dit, köpte inte biljett fast det bara var en dag kvar till slut. Men då ställde de in, ett sår från en högtalarkrock i nåt fall från scenen blev infekterat in i märgen...
Normalt blir man ju sur när en konsert inte blir av som man tänkt gå på, men jag blev glad för jag kunde ju ändå inte gå!
Och när internet strular, då minsann har ju Chrome ett spel! Tryck på mellanslag. Så då blir man SUR när internet plötsligt kommer tillbaka för då tar ju spelet slut! Märkligt beteende detta också. Sur när det går bra.
Testat att konvertera till ISOM 2017
Fixa karta
OOM klarar av att byta. Drygt med många nya nummer, men ett engångsjobb ändå. Jag testade den symboluppsättning som OCAD har gjort för v 11. Så här ser gränssnittet ut i Open Orienteering mapper. Till vänster den korsreferenstabell som OCAD gjort. Den var till ingen nytta i detta då OOM inte "äter" såna för annat än möjligt dxf-filer (på sikt).
Man kan direkt konstatera att OCAD hittat på nummer för de som var nummerlösa i normen, nämner följande:
101.1 Lutningsstrecket för höjdkurva
102.3 Indexkurvas höjdangivelse
411.2 Opasserbart grönt. Här hittar OCAD dessutom på att detta är "häck". Så OCAD gör nu att kartritare världen över kommer tro att det ÄR ett karttecken.
Det finns fler exampel så klart men ni har min poäng. IOF tappar initiativet och OCAD tillåts namnge symboler gjorda eller aggregerade från befintliga symboler.
Vidare har OCAD hittat på punktsymboler för en del symbolers minmått. Hissa eller dissa?
Är de alltid ovala? Nå det är väl till nån slags hjälp, men jag ser ett problem om det blir för många varianter och "hemmasnickrade" kartsymboler i OCAD-filerna i framtiden. Dessa har fått indexsiffror 2 eller 3, fast 4 och 5 förekommer också för branterna.
Jag tycker det är synd att IOF inte tog chansen nu innan det blir en de facto-standard som OCAD bestämmer att ge alla symboler vettiga nummer med bra indexnummer. Nå det OCAD gjort är kanske det mest logiska så det är inte så dåligt.
Vidare testade jag att skjuta isär föremål 0,15 rent generellt som den kraftiga rekommendationen är.
0,15 mm mellan svarta objekt. 0,4 mellan hus känns sjukt för stort! Skevheterna blir betydande. Det blir en rätt så skev karta även att flytta punktsymboler 0,15 mm, speciellt om det ligger flera stora nära varandra.
MEN, är detta avstånd ett krav eller stark rekommenadation?? Vad blir praxis? Jag tror att vi kommer få typ fyra olika sätt att hantera detta:
- Äh, det är bara en rekommendation, så för dessa karttecken struntar jag i det på hela kartan!
- Äh, det är bara en rekommendation, så jag struntar i det på dessa platser!
- Äh, det är bara en rekommendation, så jag struntar i det, men bara på de platser som verkligen verkligen är svårlösta på annat sätt!
- Ja, det är en stark rekommendation så jag följer det helt ut, och där det inte går att få plats så generaliserar jag bort saker tills det ryms!
Mitt resultat som "taliban" syns nedan.
Jag kommer nog att, som kartritare, tillämpa tolkningen 2 på husavstånden, men 3 i övrigt. Vem avgör om det är enligt standarden? Det blir väl kartkontrollanten som jag ser det.
Färgkoder
Kollar man på den fil för OCAD 11 som OCAD AG lagt ut på sin hemsida hittar jag några skumheter.
1. Färgen PMS 471 finns i flera varianter
Med risk för att avslöja sig som amatör, men nog ser det ut att vara rätt stor skillnad på nyanserna? CP och UP är fär fyrfärgstryck på "uncoated" eller "coated" "stock". Vad nu det betyder. XCG ska användas för sjufärgstryck på "coated stock".
Normen säger att man kan använda upp till sex färger. Så vilken variant av PMS-brun gäller?
Jag kollar en färg till, och det ser lika ut för gul.
Nå grejen är väl att på Pantones hemsida finns det inte namn på färger som enbart har nummer. Har man tittat på denna del i normuppdateringen? Enkelt att granska i alla fall, men svårare att göra rätt?
Tänkte sedan på CMYK, det är ju ett system som är väldefinierat, inte av ett företag som Pantone, utan av
ISO. ISO 12642-1:2011 vore det väl bra att hänvisa till?
Symboler i OCADs fil för OCAD 11
"Oapp" bidrog med lite tips till mig på en gång (PS hittade det också såg jag):
206 är i OCAD-filen en punktsymbol, borde vara en yta. Men jag säger, det står inte explicit! Jag tycker man borde gjort ett tillägg på alla symboler om det är linjer, ytor eller punkter. Sedan är det flera varianter på varje sådan men att ange huvudindelningen vore inte fel.
Vidare borde 206 ha en 206.1 för den svarta färgen, och en "supervit" 206.2 för jag gissar att man inte vill att det ska lysa igenom annat jox i det hål som man klipper (?) i den svarta blaffan. "White for railway" finns så det borde finnas även för "206 Jättekast". Men det står inte så jag bara gissar... synd man ska gissa är vi har en norm.
509 Det vita strecket borde vara spetsig inte avfasad.
111 är ej halvcirkulär.
Blocket är ej roterbart (?) men nästan helt rätt, OOM visar dock att höjden är 0,81 om man läser på koordinaterna.
525 och 526 är korrekt. Sedan orkade jag inte kolla fler tecken...
Blir det bra då?
Jag tog min karta från Grövelsjön och bytte symboler enligt inledningen. Jag orkade INTE byta lutningsstrecken för hjälpkurvorna. Jag tror också att jag har mängder med hjälpkurvor som är för korta då de inte visas med "skrap" men det KAN ha att göra med att jag kör en OCAD-symboluppsättning i OOM (0.6.8). De pratar inte 100% med varann.
Ungefär så här såg kartan ut från start. Nu är det en import utan kontroll av korrektheter från OCAD till OOM så det kan smyga sig in lite fel där. Och sedan byta symbolerna direkt til OCAD 11-ISOM 2017 15 000. Bland annat blev det lite väl många stenigmarksymboler, säkert nåt skräp från rek som låg kvar och dök upp igen.
Efter detta lade jag på 0,08 mm violett på stenar och punkthöjder för att se var de ska dras isär. OBS! Nu tolkar jag den starka rekommendationen som ett krav. Så ajöss med dubbelstenen!
Ja så här är det nu då och jag har ersatt alla handprickade stenig mark med de ytsymboler som fanns.
Jag har nu dragit isär stenar och börjat pilla med att få till stenig mark så att jag inte får "delade" stenar då kantlinjen råkar skära en prick. I OCAD för 5000 kr får man med en funktion som gör detta åt dig. Det lönar sig snabbt kan jag konstatera!! Det tog skitlång tid att pilla med och var magiskt tråkigt....
Lade på indexkurvorna och jag funderar fortfarande om det ÄR bra med femti.. förlåt tre, varianter av kurvtjocklek? Kan inte bestämma mig. En viss kartritare Öström trodde att man vid laserprintning kommer tvingas feta på linjerna, vad kan det bli, 0,12? Mot vanliga som är 0,14? Ja, vi får väl se.
Nu då, nu orkar jag inte mer men det är ju säkert mååånga fler saker att göra för att uppfylla rekommendationerna på minavstånd och andra måttkrav.
Tanka hem en pdf med gamla och nya versionen och skriv ut på er skrivare i A4 så kan du titta noggrannare!
Jag har inte hunnit förstå än, måste dels landa i hur tolka den starka rekommendationen. Men kanske kommer jag snart tycka att det där med att nu verkligen göra, eller, locka in kartritaren, i tanken att stenig mark är ett YTTECKEN och inte punktsymboler kan vara det mest geniala i nya normen! Det känns som att det hade varit lättare att rita om jag hade den tanken i huvet istället för att plutta ut stensymboler lite här och där. Men jag har inte använt "fight"-versionen 212, då måste väl kartan bli oläsbar?
Ordet är fritt!
4% av bilarna kör med ett trasigt framlyse
Jag har tyckt mig se att många inte orkar fixa sina framlysen. En grov uppskattning jag gjorde var att det är EN procent som kör med trasiga! Men en dag i bilen fick en notör räkna. Det passerade nära på 250 fordon och resultatet var nedslående:
4 % av personbilarna körde med ett trasigt lyse. Så min måttliga gissning på 1 % var sjutk underskattad. Nu vet jag inte om detta berodde på att jag åkte rakt ut i obygden, men det tror jag inte. Nån som räknar inne i stan kan väl dementera uppgiften annars!
Hela 11 % av lastbilarna hade ett trasigt framlyse!
Nu till min poäng. Det är för DJ----T svårt att byta lampa på en modern bil. Det borde naturligtvis vara en av de allra enklaste sakerna. Ett snäppe och så dra ur, sätt i en ny. Naturligtvis borde också armaturerna ha en standardiserad utformning så att du lätt kan byta till en annan energisnålare/snyggare/billigare modell, utifrån dina egna preferenser. Skulle det vara tvingande, dvs lagstiftat, om detta, det vet jag inte. Luktar kanske unket, men nog vore det bra? För konsumenten alltså.
