Käka lokalproducerad mat

I helgen hade bönderna i Säter, Gustafs och Stora Skedvis närheter öppet hus genom Gårdsrundan. Ett trevligt tilltag som kanske mest passar barn, men mycket intressant att få se hur min egen mat tillverkas!
 
Man kunde titta på intressanta jordbruksmaskiner såsom denna tröska.
 
Frivilligorganisationen Svenska Blå Stjärnan visade upp sig och man fick lära sig att de tar hand om djuren i händelse av ofred eller katastrofer.
 
Man kunde se hur kossorna "luras" att gå till Alfa Lavals mjölkmaskiner. Enligt bonden så får de mat där så de bryr sig egentligen inte så mycket om att tömmas på mjölk som jag trott tidigare. Det kunde vara för denna ko 18,7 kg per gång. 
 
En lasermojäng hittar spenarna, tvättar dem och sen placerar en mjölkare på varje. Den är helt automatisk och funkar bra 24/7 men servas titt som rätt. Laval tjänar nog fina pengar på sina tillförlitliga maskiner.
 
Bönderna jag pratade med föredrog Gefleortens mejeri före Arla. De fick också mer betalt hos Gävlebaserade mejeriet.
 
Svenska kor får har det så här inne i ladugården. Inte så pjåkigt, fast jag vill nog inte byta... Notera den automatiska mockaren som drar iväg fekalierna.
 
De visade också potatis som växte, en islandshästfarm som väl var ren nöjesanläggning och även en lokal liten saluhall som sålde högkvalitativa lokalproducerade produkter. En tjurfarm fanns också med på rundan. De hade haft fem kvigor i Arkhyttan som fortfarande stod och darrade i ett hörn av sin spilta tätt tätt tillsammans efter ett björnmöte som splittrade flocken.
 
Hos grisfarmen var det mycket höga hygienkrav. Skoskydd och skyddsoveraller på alla! Snygga blev alla också med den smurfiga looken. En svensk gris för ca 20 mg antibiotika (per år?) medan en dansk får ca 60 och i Holland upp till 160 mg! Anledningen är att denna svenska version med separerade grupper och däremellan totalsanering av lokalerna är så renlig att smittor inte sprids mellan grupperna. 
 
De har också strö på golvet (saknas normalt "i Europa") och trängseln gör att grisarna blir så uttråkade att de biter varann i svansarna. Här var förhållandena så pass bra att de inte bet i knorrarna och där sparades också mycket sjukdomar och därmed antibiotika.
 
Fläskfabriken funkade så att bonen i centrum hade 650 suggor. Dessa inseminerades och då det var ca en vecka kvar flyttades de till en satellit, som var då BB. 10-12 kultingar såg vi i de bås där suggan fött ungarna och nog var det liv och kiv för att hita en spene. Det var full fart och hälften av suggorna hade inte fött än, och en höll på mitt under besöket! Två kultingar hann ut. Navelsträngen fick naturen sköta (varför klipper VI av den?). 5 veckor diar suggan och sen är det tillbaka till insemineringen igen. De blir dräktiga igen efter bara 5 dagar!
 
 
Glad och mycket nyfiken gris!
 
Dagen avslutades på ett sprätthönseri. Äggen levereras inom Dalarna och kan köpas på några större affärer i Borlänge.
 
Slutsatsen är den som jag redan visste fast inte så konkret: ät närproducerat, ät KRAV-odlat och känn din bonde!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0