Bristen på Öppen-kartor
Väl framme på Arenan var många färdigsprungna, men klockan var inte 12 än då de slutat att sälja banor. Ingen kö där, men heller inga kartor i ÖM8 kvar! De föreslog en blå 3 km-bana... Nej du tack. Nå jag fick köpa en start och försöka lösa det vid starten. Jag skrev av kodsiffrorna på ÖM8 från mallkartan de hade i försäljningen och tog mig de 2 km till start. Väl där var både ÖM8 (126 startande) och ÖM7 (180 startande)-backarna tomma.
Startchefen var en smidig typ, och såg mitt sug efter rejäl orientering. H21E1 hade de kvar kartor i, så jag fick ta en sån. En annan gammal elitlöpare dök upp (fd klubbkompis rent av) och fick även han ta del av samma erbjudande. Han hade inte ens köpt nån karta då alla längre och intressanta banor var slut utan tänkte köra repris på en han fick av sin sambo. Vi tackade ja, och se vilken utmanande och fin bana vi fick springa!
Mot startpunkten fick jag dra ikapp med en av Tunaslättens mest lättränade men numera lite avdankade O-löpare, men nog hade han klippet kvar. Han hade drabbats av ÖM8-bristen men var nöjd med ÖM7, konstigt nog. 7:e tid till ettan visar att det var bra fart!
Själva kartan var modern, så där att man måste stanna vid ringens mitt och fundera om det möjligen kan gömma sig en sänka stor nog att rymma en skärm där. Och nej, var svaret på åtminstone en kontroll. Skärmen rymdes inte helt utan var lite hoptryckt på den extra låga ställning som där snickrats. Det är orientering i sitt bästa!

Problemet med lata klubblösa typer som inte drar ett enda strå till stacken och kräver att arrangörerna ska ha iordningställt inte bara morotskakor i tillräcklig mängd i markan utan också valfria ÖM-banor att köpa inom sekretariatets öppettider. Se nedanstående två Skogsporr-scanningar.


1) Heja Jeppe!!!
2) Trevligt att se att du äntligen lärt dig uppskatta Bosses kartritning och Stefans skärmplacering till fullo.
3) Är inte ett problem saker som: stora klasser, stråk i skogen: visst, 'bara' motion men hur skoj är det om kontrollbelastningen inte fungerar och terränglådan går över gränsen? Har arrangör avvägning av detta i markägarkontakter etc? Vore det idé att ha ÖM7-1 och vid behov ÖM7-2 (direktutskrivet på tävlingsplats) och så vidare?
4) Hur ser banläggare på detta? De närstående jag har tycker det är roligare att lägga för de 'riktiga' klasserna, ÖM är ju något som bara blir hoplånat av övriga banor senare. Vem bör banläggningen i första hand vara för? De som kan komma eller de som kommer? De som iom fria starttider 'inte är på riktigt' eller de som faktiskt (en del gör ju det) tävlar?
Det är väl just Ö7-Ö8-Ö9 som är dilemmat, resterande ÖM påverkas kanske inte lika mycket av överbelastade banor (spår, ryggar).
Tycker fortfarande det är mer skoj att joxa in folk i vanlig tävlingsklass istället (hurra för fler startchefer som mig, fast sekretariatet tyckte visst annorlunda).
Varför helt enkelt inte bara rita fler banor när de tryckta tar slut i stället för att gnälla om hur besvärligt allt är? Hur jobbigt kan det vara? Har arrangören tummen mitt i handen? Varje ny karta ger ju 130kr till klubbkassan.