zerbembasqwibo.blogg.se

En blogg

Gott nytt karttecken!

Dags att blogg om kartor. Jag har hört att jag fått ett (välförtjänt?) rykte om att vara jäkligt bitsk i mina åsikter om kartor. Hrm, jag som trodde att min åsikt var helt okonventionell: följ kartnormen! :)

Nå, året är nytt och det finns väl potential i normen så klart. Ett exempel på nytänkande både i kartritning och delvis i banläggningen hittar man i Gustav Bergmans kartpärm (som tjuvsprang en bana!) från Sydneys ultrasprint 31 december på en karta i skala 1:2000 över Kippax lake.

Ett problem med dagens sprintnorm ISSOM är storlek på träd. Man ska avgöra på stammens tjocklek vilket av de två trädtecknena som ska användas då man ritar in ensamstående träd. Vi påminner oss genom att titta i ISSOM 2007.

 

Här i Sydney i Australien har man hittat på en egen variant med en tunn grön linje runt ett vitt område som markerar trädkronan för träden. 

 

Vi tittar på hur Google visar det hela först. 

Kartbilden skymtar under karta från Google maps.

 

Låter kartan tona fram lite. 

 

Man kan nu ana att de små träden i söder representeras av vita cirklar, med en grön prick för stammen.

Det syns nu tydligare. De stora träden är trots detta sätt att rita förenklade. Den gröna linjen täcker inte hela trädkronan, utan visar bara att den är stor. (Den observante läsaren ser att det stora trädet SV om K15 är nedsågat enligt orienteringskartan! Vilket visar sig korrekt, se googles streetview-bilden längre ner.)

 

Den färdiga kartan. Stammens tjocklek representeras av grön prick eller liten grön ring. De har dock lite svårt att bestämma sig för om det vita ska vara lika stort som kronan eller bara inom nåt karttecken som råkar vara där. På de gula ytorna hoppar man över den gröna linjen, men på hårdgjorda (bruna) ytor är den där. Titta längst ner till höger, det ser lite skojigt ut där del av cirkeln är med grönt och del är vitt. Ett hus får tydligen ha kvar sin husfärg under ett träd. Det är alltså ett mycket komplicerat karttecken att rita!

 

Man kan ju bara gissa hur tjock en trädstam ska vara eftersom kartan inte följer nån norm, och det står heller inte på den vad som gäller. I PM kanske det står, men jag hittar inget sånt online. Vi får titta efter! Tyvärr är jag inte på plats, men vad gör väl det idag då man med elektronernas hjälp kan resa dit på en gång!

Ovan bild från Googles Streetview. Vänster ett stort träd och höger ett litet. Nyplanterat dessutom!

 

Nedan kartklipp med fotovinkel och ovan de två träden. Man kan också se att när man kör detta som Ultra-sprint passar man på att rita in även andra detaljer som inte är stora nog att ritas in på en ISSOM-karta.

 

 

Så, är detta nåt att anamma för en vanlig sprintkarta? Tveksamt faktiskt. Zooma ut till 4000-del och kartan blir mycket svårläst. Men, övertyga mig om jag har fel!

 

Vidare har man anammat att kontruera labyrinter enligt finska sprint-VM-konceptet men här i en mer moderat utsträckning. Banan passerade flera gånger labyrinten. Svårläst! Jo, men så klart hade man en uppförstorad version i kanten av kartan. Bra att veta i förväg då man i tävlingshetsen inte brukar se annat än bara just banan och den del av kartan som berörs!

 

Uppzommningen nedan.

 

Gott nytt år!

 

 

Härligt med lite nytänkande! Jag sitter här och har just lyckats gräva fram positionerna för nästan 900 lyktstolpar; finns det någon australiensisk symbol för sådana också?

Ja! Där fanns flera bra tips.

O-Event (E1) använde symbolen 535 för gatlykta så det verkar gå bra att ha med dem :) För tillfället har jag gjort en egen symbol för gatlyktor så de går att dölja ifall det blir inspektion från kartgruppen.

Hm, den mer avslappade inställningen till kartnormer verkar inte riktigt ha gått på djupet...

Jag tror faktiskt att O-Event E1 var just en nattorientering där det inte behövdes lampa. (De hade dock angett avvikelse från kartnormen bland annat på kartan.)

För min del tycker jag att det känns synd att inte kunna rita in alla lyktstolpar när jag lyckats gräva fram positionerna ur djupet från en CAD-fil :)