zerbembasqwibo.blogg.se

Tillväxt i riksdagen.

Jag sprang en sväng och slogs över, tystnaden. Trots att pangandet hördes från skjutbanan där man övningsmördar älgar fanns, upphörde det, Och vinden sov. Och det var alldeles tyst...

Inga fåglar kvittrar längre. De är på väg eller käkar för fullt, och inte en mygga, inte ett knott. De enda insekter man stöter på nu är spindlar(nas nät i anskitet) och de lite läskiga älgflugorna. Men de är extremt tysta insekter båda två.

Skllnaden har inte varit stor. I sommar har det varit den insektsfriaste som jag minns. Ja gha rknappt SETT flygande insekter. Jag missade tydligen mygginvasionen i norr för när jag väl kom dit var det väldigt få. Och sen då, sensommaren som var varm bjöd inte på slöa irriterande getingar, jag har bara sett en som jag minns.

 

Flugor har inte heller varit många av. Jag har inte ätit surströmming mer än en gång utomhus och då var det till och med flufritt. Inte en enda blinding, hästfluga eller broms har plågat mig ner i nvattnet under den fina badsäsongen.

 

Några handfuller humlor har jag faktiskt sett, och några mer bin (de flesta i asmband med besök hos några biodlare), ytterligare lite knott, svidon och mygg.

 

Jag tänker på boken Tyst vår när jag nästan smyger fram i min tysta höst eftersom jag inte vill höras då alla andra har tystnat.

En visp är en av de mest grundläggande köksutensilierna. Många har väl en opraktisk ballongvisp hemma, men har alla de gamla klassikerna som funkar?

 

När man exempelvis ska vispa grädde kan man ta fram sin elektriska maskin. Jag orkar just nu inte räkna ut energiåtgången, men den går på kanske 450 W och tar 1 minut att vispa om den är effektiv. Det ger ca 8 Wh. 8 öre el eller i en nordisk elmix ca 0,8 gram CO2.

 

Jag rekommenderar istället en handdriven visp för vispning då man inte ska bara röra ihop saker.

 

Nils-Johan tillverkade "Nya Cyklon" och namnet avslöjar väl att den är från den tiden då framtiden ännu inte hade börjat se mörk och skrämmande ut på nåt vis. Namnet avslöjar också vilka assosiationer hastigheten på visparna skulle ges.

 

Staten är människorna och marken där de bor, därför ska staten äga naturresurserna och de ska komma de som bor där till godo.

Staten ska alltså vara den som får bryta gruvor. Älvar får dämmas av staten. Små bäckar som endast är inom ett län eller kommun kanske ska få styras mer lokalt?

Men som sagt, det är ju kanske onödigt att tjafsa om vem som ska få ha en gruva, det är ju trots allt omöjligt att ha gruvor i oändlighet, eller? Kan man ta ut hur mkt som helst, eller kommer vi till en jämvikt då det är lättare att gräva på soptippen än i ett berg?

 

 

Säsongen är inne för de svenska äpplena. Många olika sorter trängs nu tredje bra äppelåret på rad i trädgårdarna. Det jag ser folk göra med äpplena känns inte rätt. De orkar naturligtvis inte äta upp alla, och har man inte lagringsbara vinteräpplen och tillhörande lagringsutrymme så blir det komposten (eller dumpa i närmaste skogsbryn så älgarna får käka jästa öpplen med därpå kände effekter).

Detta är en slöseri, inte så mycket kanske just äpplena men att man då istället köper bananer från andra sidan klotet.

Äppelträdsägare som fyllt sin kvot borde dela med sig gratis av de som finns kvar. En del har jag sett göra det genom att ställa ut en korg med frult och en skylt "gratis". Korgen är mest stöldbegärlig så den måste ju låsas fast... eller vara en kartong bara.

Alternativet är om ägaren vågar släppa in okända på tomten, då kan det vara iordninggjort med stege och så, och tar nån enstaka allt (och säljer på torget!) ja vad gör väl det, för ägaren hade ju ändå tänkt slänga dem.

Men för att undvika allt tjafs och all oro för ägaren borde man ha vissa dagar, säg varannan lördag, och klockslag vi kan hitta på 11-13 då det är OK att folk besöker fruktträdsägare för att få/plocka frukt, allt enligt ägarens direktiv.

Fruktträdsägare markerar din generositet genom att ställa ut en hink vid vägen, förslagsvis med lite frukt i för vindsäkring och den som bara vill ha ett fåtal frukter, eller hänger upp den synligt från vägen. Ännu bättre om man kan få till en kultur att ställa ut hink = "varsågod, tag ur hinken", medan hänga upp hink = "nu är du välkommen in o plocka också för nu är jag hemma". Vill nån kan man ju rent av slänga i en sedel i botten av hinken när man ändå är där o rafsar...

 

Man kan också krångla till det genom att gå på nätet och göra samma sak: 

 

Jag ska se om jag lyckas se nån hink i helgen... :)

Om jag inte gör mer än gnäller och oroar sig kommer jag bli en sån gammal gubbe som skriver insändare i lokalpressen...

Så, vad ska lösas? Jorden ska räddas. Hur ska vi komma ur att vi grundar vår samhällsuppbyggnad som i sin tur bygger på ekonomin och som byggs på att förbruka ändliga resurser? Jag tror inte på en stor lösning, jag tror på en lösning i det lilla.

Nånstans måste vi komma loss från oljeberoendet. Vi måste också fundera om vi måste ha gigantiska bolag som kan aggregera pengar, och speciellt genom att tanka ur staten på skattepengar.

Vi behöver nog tänka som en klok tänkare har tänkt, att tänka "by". Så vad behövs i en by? Detta är nog samhällets uppbyggnad. Hur ska vi göra?

 

Ekonomin - hur löser vi den? Behöver vi pengar? Kommer vi måste förbjuda räntan?

 

Utveckling - tillsammans är vi starka! Vilken utveckling kommer vi kunna ha, hur ska vi samla oss många om vi ändå också måste leva i det lilla?

 

Man bara måste lyssna på P3s bästa satirprogram Tankemedjan för att höra ett fantastiskt bra inlägg om Minelavgiftens storlek. Vi har hittills i år fått in 350 000 kr.

Det som är synd är att inget överhuvudtaget är överdrivet eller påhittat i inslaget...

Att när man ändå passerar en pantburk plocka upp den ger en god timlön. Det tar inte många sekunder, säg max 10, att stanna till fots eller med cykel och ta upp den.

 

Man ska inte gå och panta den direkt utan ta hem den o slänga på en temporär lagringsplats, förslagsvis just där man parkerar cykeln/apostlahästarna.

 

När man har en ansenlig samling tar man med den i samband med sitt vanliga pantande eller åtminstone i samband med en shoppingtur på matvarafffär som ju oftast har en burkätare.

 

 

Att ta med påsen tar en minut extra. Varje burk tar sen kanske 10 sekunder styck till (HÖGT) räknat, inklusive strul med lite knöliga, att mata in i maskinen.

 

Vi lägger på en minut till för att slänga ev äcklig platspåse och att kassören/kassörinnan/kassörhenen ska pluppa in ditt kvitto och dra av på priset för det du handlar.

 

Säg att en normalkasse från Konsum tar 20 burkar så ger detta:

 

20 kr

 

20*10 sek plock

20*10 sek matning

2*1 minut administration

Summa 8 minuter 40 sekunder

 

180 kr/timme!

 

Eftersom detta är skattefritt arbete (!) så blir timlönen därefter också om man jämför med "vanligt" beskattat arbete måste man då dra in 257 kr/timme för att få motsvarande utdelning.

 

Vill man vidareutbilda sig så finns det gratis onlinekurser i burkletande på nätet.

 

Är man dessutom 16 kan man innan 25 augusti få extra LÖN, redan från första burken. Man får vid redan en burk plockad följande gratis arbetskläder och arbetsutrusting:

Ett medborgarförslag till Borlänge kommun föreslår (inte KRÄVER som dt.se felaktigt citerar) översikt av trafiken runt Willys och de andra affärerna i samma byggnad. Det saknas infrastruktur för de utan bil där. 

 

Finansutskottet har frågan uppe för diskussion nu och de håller med om att det är ett besvärligt ställe. Kommunen och Kupolens och tillika markens ägare Steen & Ström har pratat med varann (i flera år!) men utan resultat.

Ett planeringsarbete för hela området ska påbörjas under hösten. Man ska då se över hela området.

– En helhetslösning är vad som krävs för att uppnå en ökad trafiksäkerhet, konstaterar finansutskottet.

Tillägg 23/8:

I protokollet som "finansutskottet" behandlar detta ärende i nämns dock inte vad som ska göras, bara att planering pågår, och sen att Steen & Ström ska börja en planering... Det vill säga: Yada yada yada, säger kommunen!

 

 

Borlänge kommuns ekonomi tillåter inte längre såna hemska utsvävningar som att ge bidrag till idrottsföreningar som drar skidspår med egen skoter eller anlitar billiga kartritare för att producera orienteringskartor.

Indirekt anser Borlänge kommun att en skidåkare av världsklass som Daniel Tynell inte längre behöver träna på skidspåren i Bergebo, utan han kan gott flytta till en annan kommun och där träna för sina långlopp och Vasaloppssegrar.

De anser vidare att en världslöpare som Tove Alexandersson (två VM-guld 2013) intelängre behöver några kartor att springa på i sin hemstad. Hon kan lika gärna flytta till en annan kommun anser tydligen Borlänge kommun nu.

 

Man betalar ut 31 miljoner årligen som stöd för föreningars verksamheter. Det finns också en fotbollsplan som är av intresse senare i inlägget.

 

Enligt Kultur- och Fritidsnämndens protokoll från juni så föreslår man nu följande två besparingar:

 

* Beslutat kartbidrag (KFN 2012-01-26 § 10) på 175 tkr föreslås ej betalas ut.
* Beslutat skoterbidrag (KFN 2011-09-05 § 100) på 75 tkr föreslås ej betalas ut.

 

Tycker ni allt detta låter sunt och vettigt, ja, om ekonomin är ansträngd så måste så klart alla bidra med sin besparing.

 

Man vill här spara 250 000 kr på skidor och orientering. 2012 lade komunen i sin budget 3 268 000 kr på en fotbollsplan (och 2 094 000 kr för innebandyhallen i nära anslutning).

 

Det finns ett avtal mellan kommunen och föreningen ("Bolaget") som spelar boll på planen. Föreningen ska jobba lite och får då ersättning. Följande gäller: 

 

"I åtagandet ingår städning, enklare fastighetsskötsel och skötsel av fotbollsplanen för träning och match.

För detta åtagande erhåller Bolaget en ersättning av kommunen på avrundat 1,8 mkr i 2010 års nivå, uppräkning med KPI."

Och eftersom de också sköter innebandyhallen så får de mer pengar: "De timmar som hyrs ut efter skoltid till föreningar debiteras av Bolaget."

Mitt överslag säger 1,8 miljoner = 2 heltidsanställda som kan gå o pyssla med detta. Det borde räcka bra det. 

Kommunen har nu beslutat att LÅNA 50 miljoner för att rusta upp denna en av kommunens fotbollslags fotbollsplan (inkl läktare och sånt). Laget är ju inte ens bra...

Om vi istället för att ta upp de ändliga resurserna ur jorden och vi istället återvinner allt, metaller och mineraler men även sten och grus, så skulle nog ekonomin rasa som den ser ut idag.

 

Föreställ er att vi bums stänger alla olje-/gaskranar, bommar igen gruvorna, slutar bryta grus. Vi skulle omedelbart få svårt att transportera maten från långt bort och hit eftersom vi inte har ett eldrivet transportsystem. Mat skulle omedelbart behöva produceras lokalt eller åtminstone regionalt. 

 

Vi skulle ej kunna köpa nya saker hela tiden, exempelvis bilar, utan hantverkare skulle få massor med jobb att reparera allt från spadar till avacerade maskiner.

 

Mycket av odlingar skulle behöva ställas om eftersom vi inte heller har möjlighet att med stora maskiner vattna, plöja eller skörda. Omställning till el kan ju i och för sig gå snabbare här då det är färre enheter som måste göras om.

 

Alla företag vars affärsidé bygger på billig energitillgång i form av fossila ämnen måste stängas. Även krimskrams-industrin kommer upphöra. Slöseri av energi kommer inte kunna fortgå.

 

Kommer vi landa i stenåldern? Nja, vi kan väl välja att tillämpa något i alla fall av allt vi faktiskt lärt oss. Vi vet ju mycket mer om vilka växter som passar ihop nu, vi har avacerade datorer som kan hjälpa oss med beräkningar och vi har många smarta och effektiva maskiner som vi kan ställa om till solenergi. 

 

Dessutom har vi ju faktiskt kommit rätt så långt redan nu i återvinningen, men vi måste nog ta många och tuffa långa steg till, och vi kan välja att göra det INNAN råvarorna tagit slut, eller så kör vi vidare i hopp om mirakel tills råvarona tar slut.

 

Vilket yrke vill Du ha i det nya samhället?

2010 såg det ut så här, och nu räknar man väl med öppning tidigast 2014. Hur kan tyskarna gjort ett sånt dåligt bygge? Säkerhetsfrågor och tekniska problem har försenat invigningen ett flertal gånger.

 

Ny flygplatsen i Berlin, Berlin Brandenburg "Willy Brandt", är än så länge ett sorgebarn...

Rullade norröver, Såg en brand i på en brygga och släckte den med hjälp av en platspåse. Några

 

En älg i skymningen klev över min väg. Jag förstod det så jag körde långsamt. 

 

Somnade vid Håckervalens fot. Tälta på en vändplats, inte så mysigt men det var för sent för att njuta av utsikter och sånt, bara sömn var njutning.

Håckervalenkartan var tyvärr bara delvis OK, terrängen var fin och delvis extremt fin, men jaja, vad göra... rekade lite lätt. Banorna i stråk så funkar det. Tävling nästa år?

 

Senare på dagen fick jag hjälpa folk med punktering, schweizare. Min domkraft gick sönder eftersom den inte riktigt passade deras bil. De fick mina kontaktuppgifter skrivet på en träbit med blyertspenna. Jag tror de eldade upp den eller slängde bort den... Pappa lagade domkraften senare.

Sprang ett sent pass i Dalasjö utanför Vilhelmina, fantastisk tallhed, mycket fint. Såg en hundägare med hund. Missade att det fanns ett "Lufspass" där, en lokal variant av naturpasset. Men så här kan man också göra, se film och terrängen här under naturlufsande.

Vilhelmina: rekade i cirka 2 minuter o lessnade. Det regnade och var blåsigt o kallt. Åkte förbi Dorotea, spanade lite på den gamla kartan där, men bara från bilen. Fikade i Sorsele. Fick problem med vindrutetorkarna, kollade alla bilfirmor där jag passerade men ingen hade tid att hjälpa mig. Det regnade som tur var inte men det hängde i luften hela tiden. Till slut blev det Älvsbyn och Storsunds bilskot därifrån jag köpte en ny torkarmotor för 350 kr levererat till Gulf i "Älgspyn". Käkade en souvasrulle + en lite mjölk medan jag väntade.

Vidare mot Kvikkjokk. Kollade deltat hela dagen med Björn Sarstad och mer eller mindre galna turister... Vi fick se rekordstor packning. Fiol och typ 3-4 lösa kassar, per person! Tur de inte skulle så långt.

 

På kvällen ett löppass på Kvikkjokkskartan. I kanten var den kass.... och ett fett stort hygge för 40 år sen, nu bara grönt.... (och det är samma som Änokdeltkats ägarebörder, de skulle enligt uppgift ha avverkat i Änok också om det inte vore en förlustaffär.)

Träffade som vanligt bekanta i fjällen, bland annat orienterare i samma rum från grannstaden och även en gammal kollega.

Dagen därpå ritade jag sprintkarta i varmt väder på Årrenjarka (ekorrholmen), fint som snus, och till slut fick jag ihop kurorna. Käkade en klämma med massa lax o gott.

Sista dagen i Kvikkjokk gällde revidering av samhället, det gick OK men mkt att fixa. Bytte om efter en renlunch på STF och sprang upp på Sjnjerak, och äntligen BRA terräng, gräns till underbar med all utsikt o lättlöpthet. Kartan var klart anävndbar! Rekade in stigar o kraftedning o en GSM-mast. Mat i Jokmokk, på café Gasskas. Körde söderut, FORT, men en BWM försvann trots det i horisonten. Lugnade ner mig o spanade efter älg/ren men såg inga.

Sov i Kåta inomhus i Arvidsjaur med polare. Ja, inomhus! I en kyrka... konstigaste jag sovit i nästan. 

 

Tävlade på fina Vittjåkk utanför Arvidsjaur, det var fint och jag som var insprirerad orkade runt min bana utan större problem. Nästa natt blev det sovning i en byalokal i Rättsel, och där väntade en hemritad karta so mparet Jansson i Älvsby IF ritat på sin egen mark. Det var superdupernabb tallhed på ena sidan och såna småhöjder med massa stenar på i andra änden. Klart mysig tävling! Och jag lärde mig också att det kan löna sig att vara hjälpsam...

Resan tog inte slut, men detta blogginlägg gör det nu. :)

Då ska vi se, ja. Det kan man. Normalt är det 40 timmar vi ska jobba, med reservation för oregelbunda jobb där det kan variera massor. Jag måste också reservera mig lite mot att det sen kanske blir svårt att "klara sig" dvs ha kvar samma "levnadsstandard" om vi mäter materiellt, och också kanske under den lägsta nivå som man som person behöver eller anser sig behöva för att klara sig eller i västa fall överleva. Kort sagt, det gäller mest de som redan tjänar rätt så mycket lön.

 

Man kan förhandla med sin chef om att ha tjänstledigt och man har heltidsanställning.

 

Man kan ha en deltidsanställning.

 

Man kan vara föräldraledig på deltid.

 

Man kan flytta till Norge och ha kortare arbetstid.

 

Varför vill JAG ha kortare arbetstid? Jag har varit deltidstjänstledig och då har jag sagt vad jag ska göra på min fritid. Sen har jag hävdat att jag är lika effektiv på lite kortare arbetstid. Det blir mer effektivt med kortare tid, hårdare deadlines. Detta gälelr ju dock inte säg att ta hand om förskolebarn, eller andra såna tjänster som nite kan så att säga effektiviseras. Arbetsgivaren sparar ju pangar på att jag jobbar lite kortare, de slipper lönen + sociala avgifterna. Dock är ju fasta kostnader, lokaler dator licenser etc samma. Dock är de är mindre del. Personligt är det också extre lönsamt om man hamnar i de progressiva skatterna. Man kan gå ner en viss procent, men man tappar inte exakt lika stor del av inkomsten på grund av minskad marginalskatt.

 

Arbetsgivarna men framförallt de som äger det hela, och som vill ha avkastningen, de ser inte med blida ögon på detta. Jag gissar att systemet kommer bli besvärligare för de som vill jobba kortare. Eller så behövs det inte, så många sitter med miljonlån och för att klara amorteringar och räntorna så måste man jobba de 40 timmarna, och hålla tummarna att räntan inte ökar. Dessa miljonlån gör oss till arbetsmyror som jobabr massor, och varje effektivisering ger mer vinst i toppen, vi kanske får nån liten del i form av bonus/lön. Vi har inte tid att laga egen mat eller putsa fönstrena, så de pengar vi tjänar in spenderar vi i andra fimror som då ger en stor avkastning till deras respektive avkastningsmottagare.

 

Själv då: ja om man bara har några minuter över varje dag, så kan man med "gott samvete" ta en långsammare buss, cykla eller rent av gå till jobbet, istället för den snabba bussen. De långsammare alternativen är i de flesta fall billigare.

 

Man kan ju också välja att ha sina barn lite kortare tid på barnförvaringen, och få mer tid att uppfostra barnen, och kanske spara nån slant på kortare tid där. 

 

Man kan få tid över att själv laga saker, eller göra mat, med fokus på sånt som är riktigt dyrt att köpa.

 

Man kan också tänka hälsomässigt och exempelvis baka eget bröd som man kan ha mer kontroll över innehållet i, eller annan mat som tar längretid än att köpa den (dyrare) färdiglagade maten som man slänger in i mikron.

 

Optimum skiljer sig från person till person, men jag tror att de flesta skulle kunna "räkna hem" en nedgång i arbetstid enkelt, förutsatt att man inte är för högt belånad. Så steg ett är att minska sina skulder!

Om man inte gillar att vi alla strävar efter "ständig tillväxt" så tipsar jag om några länkar till bloggar/hemsidor där man kan hitta många intressanta inlägg.

Cornucopia? - Skriver om ekonomi men kritiserar främst att bostadsbubblan (och andra bubblor) är det enda som nu räddar Sveriges BNP-tillväxt nu.

Steg3 - En organisiation som starkt ifrågasätter den ständiga tillväxten, många tunga namn är med.

Schalug - Birger Schalug skriver om politik och om tillväxtfrågor och rå kapitalism. 

 

Läs! Säger jag.

Man har ju infört lagar mot "propaganda för icke-traditionella förhållanden" i det stora landet i öst. Först och främst kan man ju undra om herr Presidents skilsmässa verkligen är traditionellt... men han kanske inte gör "propaganda" om det. 

Men en sån här nummerlapp kan väl iaf inte tillåtas? Eller hur hanterar de det? Tyson blev ju sviken av nån han litade på så hans nummerlapp kommer i vilket fall inte ställa till det för arrangörerna...

Jag cyklar ju i princip varje dag till jobbet, och har alltid gjort så. Jag kände ilska idag nrä jag såg alla som satt (ensamma) i bilen som spyr ut avgaser och som är ny ny ny så att industrin ska göra nya (men kanske då något bensinsnålare) bilar hela tiden.

Men kan jag bli arg, får jag bli upprörd? Jag har ju exv bokat en flygresa snart. En flygresa är ju värre en bilresa, i samma längd alltså. Och flygresan blir ju snabbt mycket lång jämfört med några turer till och från jobbet.

1000 km flyg 0,5 ton CO2
1000 km bil 0,2 ton CO2

Enligt http://www.utslappsratt.se/.

 

Men så kan man ju inte tänka. Jag kan väl bli upprörd utan att jag måste vara helgod? Jag blir ju samtidigt arg (fast inte just exakt på samma gång) p åmig själv eftersom jag OCKSÅ gör fel! Eller fel, vad är fel och vad är rätt?

 

På nåt vis anser jag att jag har rätt att bli arg på de som tar bil, men jag accepterar att de (och jag själv) blir arg då jag senare tar flyget. Men att bli arg löser inte problemet, men är kanske en bra början!

Nu har jag tagit steget och blitt en göbbe! Lika bra så ont som knät gör nu, 6 km låter bara det orimligt långt som dagsläget är.

H35

Vi måste börja med lite grunder tror jag.

Vi har en stat, en kommun och ett landsting dit vi betalar skatt från våra inkomster. Dessa pengar ska användas klokt för det som är gemensamt och för trygghetssystemet.

Sen har vi banker som numera är fristående från staten, de drivs privat och med vinstintresse. Staten backar upp deras risktaganden i all fall delvis genom bankgarantin. Bankerna har monopol på vissa tjänster i samhället.

 

Sen har vi då företag. Dessa företag vill tjäna pengar. Att sälja prylar till många och ta en procent på det hela är ett sätt att jäna pengar. När man liksom inte har mer att hämta där, så kan man försöka privatisera det offentliga, för att då kunna ta ut effektiviseringar som vinst istället för i billigare för stat (lägre skatt) eller mer troligt bättre service i det offentliga. Att genom statens försorg dra in säg minst en redjedel av alla intäkter, och sedan fritt så mumsa ur syltburken, det är en våt dröm för vilket företag i bransch som helst!

 

Att tjäna pengar på att sälja produkter eller service bygger oftast på att man strävar efter att komma så nära optimum som möjligt: tar en gratis råvara (naturresurs) i starten, och man låter de som i världen jobbar billigast förädla den. Detta går naturligtvis i flera led. Gemensamt i alla led är att vi använder återigen "gratis" energi, i bästa fall så snabbt som möjligt förnyelsebar energi och i sämsta fall "engångsenergi" i form av fossilt eller kärnbränslen.

 

Någon gång 1982 var s och m eniga om att det var viktigt att företagen skulle tjäna mer pengar. Syftet skulle vara att de skulle investera mer och därmed skapa mer jobb. Palme ledde en devalvering vilket i ett nafs sänkte lönerna för folket, men det gick bra för vår exporttunga industri. Vinsterna ökade på bekostnad av lönerna.

 

M har fortsatt arbetet genom att sänka skatterna, och sänka mest för de som tjänar mest. Även de som arbetar mycket har fått sänkt skatt.

 

Tesen om förtrffligheten med företagens större vinster har sedan dess gällt allenarådande, och nu idag är man alltså inne på varianten att sälja ut så mycket som möjligt, för att kunna ta ut effektiviseringar och förbättringar i mer vinster till företagen.

 

Det har visat sig att denna metod, att ge företagen större möjligheter till vinster, inte har lett till lägre arbetslöshet. Tvärtom har den ökat och det har också gjort att pengar aggregeras högt upp i näringskedjan. Klyftan mellan rika och fattiga växer, och vi är idag tillbaka på nivån kring 1970 vad gäller lönernas storlek i förhållande av företagens vinster. 

 

Förstår man detta är det enkelt att inse all utförsäljning och varför man vill sänka skatterna för de högst betalda. Dock har s och m (haft?) olika motiv. 

Undersökningar har visat att den som av någon anledning fått mycket pengar tenderar att tycka att denna förtjänar detta. Om det så skett på tur eller genom arv så är människans natur sådan att man anser det berättigat. Vi kan gissa vilka som röstar höger av denna anledning, det vill säga att det inte är mer än rätt att vissa har mycket mer än andra. Andra sidan har, eventuellt och åtminstone längre ner i partileden, strävat efter högre sysselsättningsgrad. 

 

Men här någonstans kan amn undra varför s och m haft samma inriktning i så många år då det är rätt uppenbart att det lett till ökade klyftor och högre arbetslöshet, och lägre lägstalöner? Kan den hemska som hände i sensk politik 1986 förklaras här någonstans? 

 

Hur går man vidare? Ska fundera mer, och ta tacksamt emot synpunkter i kommentarerna om mina funderingar och mitt teoretiserande.

 

 

Det har tagit många år, men jag är nog reda att ta steget till det okända. Jag råkade en gång för länge sen springa H35 eftersom eventor föreslog det automatiskt då det enligt passet var dags, men jag har länge stretat emot, i början enkelt men nu i år på femdagars var det tungt. Jag har svårt att orka 12-13 km nu, men där är de bästa banorna och bästa motståndet. Heller sist i H21 än sist i H35...

Men nu känner jag mig gammal och seg, och i H21 finns knappast någon som jag kan tävla mot (mina O-polare springer inte längre eller så i H35/H40 och någar i Elit, de som fortfarande platsar i H21 är ju så bra att jag liksom inte kan tävla med dem) , så kanske är det dax för H35 på allvar nu? Fast om jag ändå inte springer H21 så kanske öppen bana är det bästa? Vad är det för mening att tävla om man inte tävlar på riktigt (som en moståndarkompis til H35 alltid tjatar om)? Då slipper jag välja förrän på morgonen om det är väder nog att åka iväg... Vi får se hur jag gör med Svealands nu till helgen. Det blir som en värdemätare!